Havsutsikt med lutning. 

Robban ville åka ut med husvagnen. Jag hade inget emot att stanna hemma. Jag tycker om att vara hemma. Men jag vet ju oxå hur Robban är. Är vi hemma så kan han inte slappna av och bara vara. Det finns alltid något han får för sig att göra. Gräva 14 gropar i gräsmattan som han sen åter fyller igen bara precis för att ha något att göra. Måla om huset, (trots att det är ett tegelhus) slänga dynga på fönsterna för att ha en anledning att tvätta dom. (Dock finns där all anledning att putsa dom fönsterna utan  dynga. Dom är redan skitiga så att det räcker!!) 

Så för att Robban ska kunna sätta sig ner, ta en öl och bara vara, så fick jag snällt acceptera att åka med. Tonårssönerna sprang,(som väntat) skrikande av panik, iväg i samma sekund som vi sa ordet husvagn. Dom följde med till Tyskland. Det fick räcka sa dom!! Och sen påpekade dom att någon måste passa huset och i samma andetag på pekade dom att dom är 16 och 18 år gamla. Och så trodde dom att det skulle vara ett bra argument för att få stanna hemma?!?! 😳 När jag var i den åldern så var föräldrafria fester det bästa ord som någonsin uppfunnits!! Och ett hus utan föräldrar var paradiset på jorden. Det var där alla Hässleholms ungdomar samlades och hjälpte till att tömma kyl, frys och framförallt barskåp. Dock hade jag faktiskt inte några olovliga fester när mina föräldrar var i väg. Dels för att jag visste att det skulle kosta mig väldigt mycket mer än det skulle smaka. Dessutom så var jag nog för lat för att städa upp efter en ev. fest. 

Nå väl. Vi vägde för och nackdelar med att lämna tonåringarna hemma. De största fördelarna var att Liam inte skulle ha någon att bråka med och vi skulle ha 2 pers mindre som klagade på att det var tråkigt, att vi spelade dålig musik och att vi stiger upp alldeles för tidigt på morgonen. Dessutom skulle det bli mer plats i husvagnen. Och med ”vakter” som kollar till huset och tonåringarna så bestämde vi oss för att ge oss iväg. 

Liam den stackaren hade inget att välja på annat än att snällt följa med (och under hela resan sitta och längta efter den dagen då han är gammal nog att få bli lämnad hemma.) 

När vi kom fram till campingen så var det dags att checka in. 1 timme…. Jag upprepar: EN TIMME (!!!!) tog det att checka in!! Det känns som om dom borde se över rutinerna för incheckningen på det här stället. Det finns absolut förbättringar att göra!!! 

När vi väl checkat in så var det dags att hitta vår tilldelade plats. Och det är alltid där och då som den vanliga proceduren startar. Robban rattar det tunga långa ekipaget sakta, sakta på små trånga vägar genom campingidyllen. Jag sitter brevid och kollar den karta som vi fått i receptionen och som ska hjälpa oss att komma till vår tilldelade plats. Numret på platsen har Robban glömt innan vi ens kommit ut ur receptionen. Så under tiden som vi färdas på dom där små gatorna så frågar han ca 27 gången vilket nummer det är vi letar efter. Han frågar även hur vi ska köra och jag pekar och instruerar…..Robban lyssnat inte utan kör ett helt annat håll. (Varför ens be mig läsa kartan och varför ens fråga mig hur han ska köra??) När han upptäcker att han (eftersom han inte lyssnar på din kartläsare) har kört fel så säger han: ”Fan, nu körde vi fel.” Eeeeeehhhhh…..vänta nu här!! VI??? Att vända en 6 meters husvagn inne på en camping bland husvsgnar, grillar och springande barn kan vara smått besvärligt….dock inte tillräckligt besvärligt för att Robban ska lära sig att lyssna på sin kloka frus instruktioner och på så sätt undvika just felkörningar. 

När vi så (oftast efter många om och men) tillslut kommer fram till vår plats så frågar Robban hur jag tycker att husvagnen ska stå. Dörren hit eller dörren dit? Jag förklarar hur jag tycker att den ska stå. Robban håller inte med och ställer den precis tvärt om. Jag brukar dra en djup och överdrivet ljudlig suck och låter honom hållas. Hur husvagnen står är egentligen väldigt oviktigt. Jag ska i stort sett bara använda den till att förvara  mina kläder och sova i. Och när jag sover så är jag ändå inte medveten om ifall jag har dörren åt öster eller väster. 

Robban backar alltså in vagnen så som han vill ha den på platsen och ”hakar” av den från bilens dragkrok. Och så ska den i stort sett alltid knuffad bak någon decimeter. (Varför backade han inte den pytte lilla biten till när han ändå var igång med ”backeriet”??) 

När han känner sig nöjd med hur långt in vagnen står så konstaterar han alltid att den inte står rakt. Eeeeeehhhhh……. Och?? Nej vagnen ska stå med ”draget” rakt i ett väderstreck. Hur skulle det se ut om ”draget” pekade minsta lilla åt sydost istället för rakt år öster?? Nej, Gud förbjude!!! Vad skulle våra camping grannar då tro om oss?? Vi skulle ju få ”tattar stämpel” på stört!! 

När vagnen då slutligen står rakt så är det dags att veva ner stödbenen. Och det är här det stora provet kommer. Det är ju stödbenen som avgör om vagnen står rakt och stabilt. Vevar man ner benen benen för mycket eller för lite så lutar vagnen åt antingen ena eller andra hållet  Och detta är Robban oerhört känslig för. Minsta lilla grads lutning och man tvingas lyssna på klagomål om detta resten av campingvistelsen. Lutningen kan vara så liten att inte ens en kula på golvet skulle orka komma i rullning om man la den där. Men Robban han känner av den och tycker att det är oerhört jobbigt. Han får det att låta som om vagnen blivit ställd på högkant och att det  skulle vara som lustiga huset inne i vagnen där man tvingas gå i uppförs eller nerförs backe när man går från ena till andra sidan i vagnen. Vi andra märker inte av någon lutning…….mer än att Robban påpekar den hela tiden. 

Det bästa sättet att få tyst på honom är att snabbt som fan få ut bord och stolar så att man kan trycka ner honom i en stol och servera honom kaffe eller ännu bättre öl. (Då kan man senare hävda att det är påverkan från ölen som gör att det känns som om det lutar) 

Trots husvagn som står lite snett och i lutning så är det en väldigt fin camping och vi ska nog alldeles säkert få det bra här ett par dagar. 


Om bara ”grannarna” ser till att fälla sitt förbannade tält som står mitt i min havsutsikt. 


En kommentar till “Havsutsikt med lutning. ”

  1. Camping har många om och men Brukar bli bra till slut som tur är Men texten söta Jessica är grå igen? Även med bästa brillorna på Ha det så skönt, med eller utan lutning. PS: min kommentar står klart och tydligt i svart-vit.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *