Nattliga besökare

Jag har det ganska jobbigt just nu……om man uttrycker det lindrigt. Talar man klarspråk så mår jag in utan helvete jävla dåligt. Det är en av anledningarna till att jag inte bloggat på ett tag. Ibland blir livet helt enkelt bara för mycket när all skit kommer på en och samma gång. Vissa dagar vill och behöver jag prata. Behöver ventilera ut all skiten och få en chans att hämta ny luft, kraft och energi för att orka lite till. Andra dagar vill jag bara stänga in mig i en garderob och vara ifred. Stänga ute hela jävla världen och alla motgångar. Och dessa dagar vill jag slå sönder telefonen varje gång någon ringer, spika igen dörren när någon kommer och bara be allt och alla försvinna. 

Jag vet inte om det är just mitt mående som den senaste tiden har gjort att det har blivit väldigt mycket ”aktivitet” i vårt hus. Aktivitet har här alltid varit, men nu är det väldigt mycket!! 

För någon dag sedan så satt Robban på golvet framför tv:n. Jag har köpt en serie på dvd och Robban satt där för att han skulle sätta in en av skivorna i dvd spelaren. Fodralet var inplastat och Robban kämpade med att få ett hål i plasten. Tillslut så sträckte han sig efter en penna som låg på bordet, gjorde ett snitt med den och slängde sen upp den på bordet igen. Den landade ganska så långt in. Han sitter där och drar av plasten och jag, som precis suttit vid datorn en bit bort, reser mig upp för att gå bort och sätta mig i soffan. Precis när jag vänder mig om så ser jag hur pennan på bordet swishas iväg mot Robban och landar ”stumt” på golvet intill honom utan minsta studs. Det var inte så att pennan låg ute på bordskanten och tippade över och föll i golvet. Den låg en bit in och det såg ut som om en osynlig hand ”föste” den över bordet och med lite kraft, och därför fick den att flyga bort mot Robban. 

Vi la upp pennan på bordet igen och putta/fösa ner den på golvet på olika sätt för att se om den på något sätt kunde landa på golvet utan att studsa. Det gick bara inte. Hur vi än gjorde så studsade pennan minst en gång. Vi konstaterade att händelsen inte var naturlig och skänkte våra kära på ”andra sidan” en varm tanke och tackade för att dom uppenbarligen finns och vill visa att dom är med oss ❤

I natt fick vi (troligtvis) besök igen. Vid 01 tiden vaknade jag av ett fasligt tjutande. Yrvaken och förvirrad så förstod jag inte riktigt vad det var för ljud eller var det kom ifrån. Men jag flög upp ur sängen och sprang ner för trappan. Först halvvägs in mot tv rummet så förstod jag att det var brandvarnaren som tjöt. Fortfarande inte helt vaken ryckte jag tag i en kudde från soffan och började vifta som besatt under brandvarnaren. Så brukar jag göra när jag råkat bränna någonting på spisen och på så sätt väckt brandvarnaren. Den brukar ju tystna om man bara får bort röken liksom. Jag stod där och viftade en bra stund innan jag frågade mig vad f*n jag höll på med. Det fanns ju inte ens någon rök att vifta bort!! Ställde mig då uppe på soffan för att plocka ner fanskapet för att få tyst på den. Men nådde inte. Blev så irriterad att jag bara gick där ifrån, tillbaka upp till sovrummet och la mig i sängen och somnade om?!?!?! Hur tänkte jag där??? Robban fick springa ner och plocka ner den för att återställa den nattliga ron. När vi vaknade i morse så frågade Robban varför jag inte hade tagit en stol att stå på. Hrm…… ja det kan man ju verkligen undra!!!

Det är väldigt mycket aktivitet här och det är helt okej. ”Dom” får jätte gärna vara här. Men att hålla på och stöka och spöka på nätterna är väl ändå ytterst onödigt?! Vill dom vissa att dom finns här så är det väl bättre att visa det när vi är vakna. (Och efter att jag har fått i mig morgonkaffet) för att väcka mig ut skönhetssömnen mitt i natten är väl inte speciellt snällt?? 

2 reaktioner till “Nattliga besökare”

  1. Vi har också haft påhälsning hos oss tills för em månad sedan då vi hade husrensning viljet jag varmt ksn rekommendera.för att få.lugnt nattetid.❤
    Trodde ej på sådant innan men nu såå.

    1. Fortsätter det om nätterna så överväger jag att göra det. Men det som händer på dagarna stör mig inte. Känns nästan tryggt att veta att dom är här och vakar över oss.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *