Introduktion i porrens värld.

Jag har (åter igen) drabbats av bloggtorka (som ni förmodligen har märkt) Jag har egentligen en väldig massa att blogga om. Och i vanlig ordning så bloggar jag flera gånger om dagen, inne i huvudet. Men det stannar liksom där. Det blir inte av att jag sätter mig och knappar ner det i bloggen. Ibland påbörjar jag ett inlägg, men avslutar inte det. Jag vet inte hur många halvfärdiga inlägg jag har liggande som utkast. Vi får väl se om även detta inlägg går samma öde till mötes. 

Idag skrev jag lite med Martin (han som fick mig att börja blogga på denna domänen) och det gav mig en oerhörd blogg lust. Vi började skriva ang en falsk hacker varning som just nu cirkulerar på facebook, gled sen över på tv kanaler och hamnade till slut på nutidens porrsurfning och dåtidens porrtidningar. (Det var dock väldigt mycket oskyldigare än vad det kanske låter) 

Det gick mig att börja tänka på en av mina söners första möte med just en porrtidning. (Tack Martin) Jag har kollat med den berörda sonen och fått godkänt av honom att skriva detta inlägg, så att ingen tror att jag ”hänger ut” honom. 

Jejja var 12-13 år när han, efter ett besök hos en jämnårig kompis, satt vid den fram dukade middagen här hemma och berättade om hur denna kompis hade visat att han hade en porrtidning under sin madrass!!! Jag, som vet hur pojkar är, svarade bara ”jaha?” Och försökte på så sätt avdramatisera det hela. Jejje tittade storögt och förvånat på mig och frågade ”är det normalt??” Jag skulle just till att svara honom, då 2 år äldre storebror med förfärad röst svarar: ”Nej, verkligen inte!! Sådant kollar man på Internet nu för tiden” 😂  Jag förstod dock att Jejje ville ha ett ärligt svar, och någonstans kände jag av en viss avundsjuka över kompisens tidning. Så jag svarade att det är helt normalt och erbjöd mig samtidigt att faktiskt köpa en tidning till honom om han ville ha. Näst intill förfärad av mig erbjudande så tackade han nej. Middagen avslutades och Jejje gick upp på sitt rum. Efter bara några minuter fick jag ett sms: ”Menade du det? Att du kan köpa en till mig?” 

Jag skickade tillbaka att jag menat det och frågade om han ville ha en trots allt. Och det ville han. Nu är det säkert många som sätter kaffet i vrångstrupen och vill slänga sig på telefonen och ringa socialen. Jessica introducerade porr i sonens liv  innan han ens var byxmyndig!!! För när jag, dagen efter, var i stan så köpte jag en tidning till honom. Jag valde noga. En som var lite ”finare” och inte för rå. Och den överlämnade jag sen när jag kom hem och Jejje blev nöjd. 

Många tycker säkert att jag gjorde fel och var en dålig mamma. Men jag ville avdramatisera det hela. Och det kände jag att jag lyckades med. Samtidigt så förhindrade jag att vår sons första möte med porr skulle bli av det vulgära och grova slaget. Idag är Jejje (snart) 17år, har fritt internet på sin telefon och har nog sett väldigt mycket grövre bilder än dom som fanns i den där tidningen. 

Bal

Nu har jag förstått att det här med att ta studenten är tuffare än vad jag trodde. Ja inte för studenten i sig men för den/dom som står bakom och roddar i allt inför den. Det tar ett tag att ”resa sig” efteråt. De senaste 2 veckorna har studenten varit det enda som har rört sig i mitt huvud. Planera, fundera, fixa och dona. Och mycket har blivit åsidosatt. Stryktvätten har fått växa sig till gigantiska proportioner. För ta hand om den har jag helt prioriterat bort. Städningen har blivit lite si så där och nu känns det som att hela huset är i en enda röra. Men den röran kommer (tråkigt nog) att ligga orörd tills vi tar oss tid att ta tag i den. Vi ska bara samla ork och energi först. 

I söndags var det dags för bal. Jag förstår verkligen inte varför vaken hölls efter studenten istället för, som sig bör, innan.

En kompis till oss hade fixat en ”lite” finare bil (än vår slitna Volvo) att åka till balen i. En Mustang shelby cabbe! (Tusen tack Dan)

 

Färden gick av in mot Hässleholm där Benjamins klasskompis tillika baldate hämtades upp. Så fort Benjamin åkt iväg så slängde vi oss i bilen och körde ut till kurhotellet i Tyringe (där balen skulle hållas) Aldrig i hela hel.. att min son skulle få gå på röda mattan utan att jag fick föreviga det med kameran!! 

Ännu en gång höll jag på att spricka vid åsynen av vår stiliga son. ❤ 

Nu lugnar det (förhoppningsvis) ner sig kring Benjamin. För på lördag ger han sig av mot gotland för att jobba i 2 månader. TVÅ MÅNADER!!!!! Jag kommer gå sönder av saknad!!! 

Här näst på schemat är det avslutning för Jonathan (på torsdag) och sen för Liam (på fredag) SEN rasar jag nog ihop i en lättad men utmattad hög! 

Och nu har jag 2 år på mig innan det är dags för samma ”cirkus” igen. 

Jag överlevde

Nu är den stora dagen över. Jag lyckades överleva (även om det kändes tveksamt många gånger) Jag har nog aldrig tidigare i mitt liv kollat på väderprognoser så mycket och så ofta som jag gjort den senaste veckan. Och varje gång jag har tittat så har det bara visat regn, regn och åter regn och jag har brottats med en så gigantisk ångest över att Benjamins stora dag skulle regna bort. In i det sista så överväger vi att överge partytälten och flytta upp allt i en lager lokal. Något som tog emot något fruktansvärt. Jag ville verkligen inte fira Benjamin i ett garage. Det kändes bara SÅ obeskrivligt fel. Men att låta festen flyta bort i regnet kändes inte heller bra. Det var lite som att välja mellan pest eller kolera. Jag lämnade beslutet helt i Robbans händer, för hans magkänsla brukar vara rätt. Han tog beslutet att vi skulle stanna hemma. Vädret skulle bli bättre sa hans magkänsla. När jag steg upp i fredags morse så var det med ångest som jag tittade ut genom fönstret. Det var mulet, grått och trist men det var iallafall uppehåll. Och skulle det bara hålla sig så så skulle jag vara nöjd. Men ganska snart kom solen och vädret blev tvärt emot vad alla prognoser hade hotat med. 😀

Vid 13 tiden så gav vi oss av in mot Hässleholm och Jacobskolan med studentskylt och blommor i högsta hugg för att med stolthet ta emot vår fina student. Jag kände mig lite som prins Daniel som hade känslorna lite ”all over the place” lyckotårarna brände i halsen när jag gick ner mot platsen där han skulle springa ut. Och när han väl kom så gick dom där tårarna inte riktigt att hålla tillbaka.

Vi kör väl ett bildmaraton på det 😉

Mitt i detta virrvarr av glada studenter och stolta föräldrar, släktingar och vänner så kommer en av Benjamins klasskompisar fram och kommenterar Benjamins stipendium som han har fått. Stipendium????? Det visade sig att Benjamin har fått ett stipendium på 5000kr för att han är den som har utvecklats mest på skolan!!! Plötsligt blev min stolthet ÄNNU större!!

Efter en väldig massa kramar, blommor, nallar och grattis så var det dags för Benjamin att ge sig upp på lastbilsflaket för några (skrikiga) rundor i stan.

Vi var i stan en stund och kollade på alla studenterna, innan vi återvände hem mot Bjärnum och inväntade ett samtal från Benjamin att det var dags att hämta hem honom.

Vid ca 17 var det dags och Robban körde in och hämtade honom.

Benjamin fick verkligen fina presenter av alla. Men den ROLIGASTE fick han tveklöst av Marcus, som hade skrivit ut en vägbeskrivning med karta och öppet tider till Arbetsförmedlingen i Hässleholm.

En annan rolig och väldigt överraskande present var en alldeles egen tårta. Varje gång jag och Benjamin har varit på ett fik tillsammans och jag har frågat vad han vill ha till fika så har han pekat på en hel tårta. Och jag har varje gång sagt till honom att det på sin höjd får bli en bakelse. Detta har han berättat för sin lärare och ifrågasatt varför man inte kan få en egen tårta. När hon i fredags var bjuden på en annan student i Vittsjö, så svängde hon inom här och gav Benjamin en alldeles egen tårta!! Hon är bara så otroligt härlig. Och jag känner så obeskrivligt stor tacksamhet till henne för allt vad hon har gjort för Benjamin under åren. Utan henne hade han inte varit där han är idag.♥

Hrm……Ja detta är en helt ”normal” syn om man är på studentfest hos Benjamin.

Benjamin var väldigt nöjd med sin dag och det är verkligen huvudsaken. Är bara han nöjd så känns det plötsligt SÅ värt all stress och ångest som denna student har kostat mig.

Ikväll är han på bal i Tyringe. Och SJÄLVKLART så har jag en massa bilder där ifrån oxå. Men dom får jag lägga upp en annan dag.

Snuskig fantasi eller ren dumhet??’

Jag överlevde Benjamins student och jag fällde en och annan tår av stolthet. Och kanske jag skriver om den någon annan dag. Men idag har jag varit fullkomligt slut efter gårdagen. 
Varje år så åker studenterna omkring på lastbilsflak genom stan där dom spelar musik, hoppar, skriver och skrålar och visar sin totala lycka över att skolan äntligen är slut. Dessa flak har alltid lakan med text på sidan. Gärna en ”fyndig” text på rim som beskriver vilken linje dom har gått. Varje år, ja verkligen varje år så blir det ramaskri över vad som skrivits på dessa lakan. För vill man så kan man tolka det negativ. Och vill man så kan man få det till att handla om sex, kvinnoförtryck och våldsamheter. 

SUCK säger jag!! På familjeliv ligger just nu en väldigt väl kommenterad text som verkligen får mig att slå mig själv över pannan så korkad jag tycker att den är. Men som sagt vill man så kan man hitta negativa saker i allt!! 

Ärligt talat?!?! Hur får man denna skylt till att bli ett hot om våldtäkt?? ”Raka rör och öppna spjäll. Era döttrar kommer inte hem ikväll” Jag kan inte speciell mycket om bilar, det ska jag villigt erkänna. Men jag vet att raka rör och öppna spjäll har med just bilar att göra. (Trots att något spån bland kommentatorerna lyckades få det till: raka rör = penis i erektion och spjäll = slida. Som sagt, vill man så kan man.) Om jag har förstått det rätt så innebär raka rör och öppna själ att bilen låter mer och går på full gas. (Jag kan dock ha fel)  Och att ”era” döttrar inte kommer hem behöver väl inte nödvändigtvis betyda att dom ska bli våldtagna? (Tror dessutom att det är tekniskt omöjligt att köra bil för full gas och våldta samtidigt) Att döttrarna inte kommer hem kan ju även betyda att dom själva väljer att åka bil hela natten med killarna från detta fordonsprogram. 

 När jag var i tonåren så ÄLSKADE jag att åka omkring i killkompisars bilar. Och det var ofta med fart. Var deras plan egentligen inte alls att bara ha sällskap i bilen? Hade dom egentligen för avsikt att våldta mig??? 

Just detta flak körde omkring i just Hässleholm och Jag känner faktiskt en av killarna som stod på just detta flak. En kille som jag har sett växa upp och som har umgåtts med vår Benjamin (och nu även med Jejje) i åratal. Jag har mycket svårt att tro att han skulle vara en våldtäktsman. Och hans flickvän, sedan långt tillbaka, är ju någons dotter. Och vet ni. Hon kom inte hem i går kväll. Det betyder inte att hon blev våldtagen. 

Okej, just denna text kan jag väl hålla med om var något löjlig, omogen och dum. 

”Här har vi ett klart och tydligt hot…..” Har vi? Jag kan varken se något klart eller tydligt i det. ” vi ska våldta er, det hade varit ett klart och tydligt hot. Något som är klart och tydligt lämnar inte minsta öppning för spekulationer. Det går rakt på sak utan omsvep. DÅ är det både klart och tydligt. Här anser skribenten att det är klart och tydligt att dom ska våldta både smalt och vaginalt. Trots att det inte ens nämns varken anal eller vagina. Hur jävla klart och tydligt är det då??

Lovar mig själv att min son aldrig ska kliva upp på ett sådant flak” Eeeeh….den dagen din son står inför en student så har han fyllt 18 år och du har inte speciell mycket att säga till om. Vill han ställa sig på det där flaket så gör han det. Men stackars honom som i framtiden riskerar att ses som en våldtäktsman av sin egen mor för att hon väder allting till det värsta. 

På vår sons flak så stod det: ”Vi behövde inte ha kemi för att lära oss att allt går att blanda med vodka” Alla vet ju att sprit kan leda till både våld, misshandlar och t.o.m våldtäkter. Så det måste man väl ändå ta som ett ”klart och tydligt” hot?? 
Jag blir verkligen obeskrivligt trött på inskränkta människor som bara kan se saker och ting ur EN synvinkel. Varför alltid tyda allt till det värsta? 

Regn, vind och hyperventilering

Jag  visste ganska så tidigt att detta skulle bli en helvetes vecka för mig. Men någonstans tänkte jag att om jag bara strukturerat upp det bra så kommer allt gå som en dans. Så jag satte mig helt enkelt och gjorde ett schema över allt som skulle göras och på vilken dag det skulle göras för att allt skulle hinnas med utan allt för mycket stress. Kunde jag bara följa mitt ”lilla” schema så skulle det t.o.m finns tid att andas!!! Vi bestämde oss ganska så direkt att tältet skulle sättas upp tidigt. Så det byttes (med hjälp av min syster) upp redan i måndags. Vi förankrade det enligt konstens alla regler för att det skulle stå pall för väder och vind. (Detta gjordes efter att det redan blåst iväg en gång och då landat på min, något missnöjda, pappas bil.😬)

När tältet var på plats så kändes det obeskrivligt bra att kunna stryka en punkt på ”att göra listan” När syrran hade kört hem så satte jag och Robban igång att ställa iordning bord och stolar inne i tältet. Men insåg då att det skulle bli ganska trångt. Vi behövde helt enkelt ett tält till. Så vi tog beslutet att starta tisdagen med ett besök på Rusta för att införskaffa ännu ett tält. (En sådan där ”billig” variant som man inte kan vara säker på ens håller för en student om det skulle vara så att det råkade komma en liten vindpust.) Plötsligt så stod det åter igen byggda tält på listan. SUCK!! 

Vi kom hem med det nya tältet och var redo att sätta igång. Först skulle Robban bara iväg på ett snabbt ärende. I samma sekund som han körde ut från infarten så kom Herr Vind och tog tag i det redan befintliga och färdig byggda tältet. Han visade att den omsorgsfulla förankringen som gjorts inte var nog. Det blåste, blåste och blåste. Och för att förhindra en total katastrof så tvingades vi fälla fanskapet igen och förankra taket i marknivå med bildäck. (Tur att vi hade däck liggande i carporten, för jag hade i det läget inte dragit mig för att sno från grannens bil)

Plötsligt så var det TVÅ tält bygge på listan och jag började känna en viss stress och bröt ihop en aning. Det fortsatte att blåsa och jag kände hur den bild jag hade byggt upp,över hur studenten skulle bli, flög iväg i vinden. Jag var genast redo att ge upp. 
Robban ser dock lösningar istället för, som jag, problem och sa helt lugnt att detta skulle vi lösa. Han gick och funderande en liten stund och gick sen helt sonika ner i garaget och spikade ihop kors som han planerade att slå ner i marken för att ha något stabilt att fästa spännband i. 

RIP

Lyfter fanskapet nu så lär det vara av en orkan och då lär det dra halva trädgården med sig. 

Min trygga, lugna, fina och älskade Robban. Min prins, min hjälte, min pusselbit❤ Alltid lika lugn och trygg. Han finns alltid där och fångar mig när jag rasar ihop i en hyperventilerande hög. Och han kommer alltid på lösningar. 

Jag är lyckligt lottad. För även min älskade Jejje kom till undsättning och mellan vindpustarna så hög han tag i beskrivningen och började byggda ihop tält nr 2.

Även det tältet förankrades rejält för väder och vind. 

I morse när jag steg upp så var det verkligen med andan i halsen som jag tittade ut genom fönstret för att se så att tälten stod kvar. Vinden tycktes ha gett upp sina tappra försök att få med sig våra tält. Istället så hade regnet tagit över nu skapat stora sjöar lite här och var på tält taket. Pölar som hittade med att riva sönder tältet om det kom så mycket som En droppe till. Det var bara till att springa ut, med morgonrocken fladdrande i vinden, och knuffa bort det där vattnet. Och det gick jag sen ”roa” mig med en gång i kvarten halva dan, innan jag kom på att sätta klämmor där som sträckte tältduken på de mest utsatta ställena. Hela jävla dagen har det regnat och jag har brutit ihop i omgångar. Men så har solen tittat fram en liten sväng då och då och nytt hopp har tänts för att vi trots allt ska kunna ha studentfest i de där tälten. Hoppet har hållt i sig i säkert 20 minuter innan det satans regnet har kommit tillbaka och fått mig att bryta ihop igen. Men ju längre dagen fortskred ju mer skönt kände jag mig och önskade mest att någon vänlig själ skulle komma och göra slut på mitt lidande genom att skjuta mig. När Robban kom hem från jobbet så kände jag mig minst sagt negativ. Men så kom han hem med sitt vanliga lugna och positiva sätt och sa att det är lugnt. Det kommer att funka. Vädret blir bättre sa han. Tvärt emot vad världens alla väderleksrapporter säger. Men Robban brukar ha rätt. Iallafall när det gäller väder. I alla andra lägen så är det alltid JAG som har rätt. 😉

Imorgon ska jag vakna upp med ett positivt tänkande. Och jag ska försöka att inte bryta ihop fullt lika många gånger som idag. 

Slutspurt och fotografering

I morgon går vi in i sista veckan och slutspurten mot STUDENTEN!!! Eftersom jag redan har förutspått att varken kostym eller studentmössa någonsin kommer kunna bli vad de en gång var efter att Benjamin har använt dom på student dagen så tog jag beslutet att han skulle fotograferas innan studenten. Efter att jag fjäskat för Benjamin om att få lov att göra en liten foto session ute på vackra Hovdala så gick han med på att avsätta några timmar för det i dag. Även om han inte hade räknat med att det skulle ta timmar. Han hade nog mer tänkt sig 10-20 minuter. Några snabba foto vid slotts vägen och sen skulle det vara klart. Ändå följde han tålmodigt med när jag och en ”kompis från förr” (som är en GRYM fotograf) vallade omkring honom och bad honom posera än hör än där i jakt på den där perfekta bilden. Och många obeskrivligt fina bilder blev det. Huvud fotografen var så klart Jörgen. Men när jag såg honom vara i farten så kunde jag bara inte låta min egen kamera ligga orörd i väskan.

Ett USB minne är lämnat till fotografen. och på fredag får jag (förhoppningsvis) de bilder han har tagit. Jag har fått ett litet smakprov på några av dom han tog idag och jag kan säga att jag är mer än nöjd!!! Han är GRYM!!

Det är nu bara några dagar kvar och vi ligger ganska så bra till med att ”att göra” och jag känner mig förvånadsvärt lugn inför fredagen. Men jag ska nog hiinna med att stressa upp mig innan fredagen är här 😉