Rinnande vatten och repiga vitvaror.

Idag har här varit ett fasligt spring på folk. Två stycken som kom för att leverera och installera vitvaror, en som skulle kolla upp mått osv. för lite plåtarbete han ska utföra och en rörmokare. Så idag har här minsann hänt lite 😃

Efter,vad som känns som en hel evighet, så har vi äntligen rinnande vatten och fungerande avlopp i köket.

Aldrig tidigare har väl rinnande vatten varit så vackert. ❤️

Och jag kan nu laga mat igen utan att behöva springa genom halva huset för att hämta och lämna ingredienser. Och samtidigt så kan vårt tv-rum snart bli enbart tv-rum igen. De senaste veckorna har det ju fått fungera som kombinerat kök/matrum/tv-rum. Vilket har haft sina både för och nackdelar. Har man blivit hungrig mitt i tv tittandet så har man inte behövt mycket mer än sträcka ut en hand för att kunna grabba tag i något från kylskåpet. Nackdelen har varit när Liam får för sig att använda micron, som tått intill tv:n för att poppa popcorn just när ett tv program är som mest spännande. Och att det har varit väldigt trångt har väl oxå varit lite av en nackdel. Äntligen kan vi slänga ut kyl, frys och micro!!

Jag gick runt här och tindrade med ögonen och var alldeles salig över att ha kommit ännu ett steg närmare ett färdigt kök. (Hade ju känts ännu bättre om vi haft skåpet som ska stå på höger sida……och fått i handtaget som ska sitta på skåpet över ugnen)

När Robban kommer hem så lägger han genast märke till en lång reva i frysens överkant. Och det förvånade honom att varken jag eller installatörerna hade sett den. Och när han väl gjorde mig uppmärksam på den så förvånade det även mig.

Jag ville genast knyta en snara men visste inte riktigt om det var mig själv eller någon annan jag skulle hänga i den. Jag tog genast bilder och skickade till säljaren och frågade hur vi skulle lösa det hela. Fick till svar att en ur personalen skulle komma ut på fredag och ta en titt på det när han ändå kom med våra skåp. Allt skulle lösa sig bedyrade han. Och visst kommer det väl att göra det. Men jag vill ju ha allt felfritt och klart NU!!!!! Robban tyckte att vi skulle få väldigt stort avslag på priset för den där revan. Jag ser hellre att vi får en ny frys för jag ska inte ha den revan där!! Den kommer att reta gallfeber på mig och kommer att synas tydligare och tydligare för varje gång jag tittar på den!!

Som om jag på något sätt trodde att jag var försedd med magiska fingrar så var jag och gnuggade på den där repan flera gånger…… Och plötsligt så blev den blekare och blekare….. Innan den försvann helt och hållet!!! (Jag har visst magiska fingrar trots allt!!!) Först insåg jag att ”revan” inte alls var en reva utan lim från ett klistermärke som satt där vid leveransen. Och jag som skickat iväg ett mail och beklagat mig 😱

Ja det var ju bara att skicka iväg ännu ett mail och förklara att min blonda hårfärg är 100% äkta!! 🙄🔫

Inget morrande och inget kakel

Visst är det väl obeskrivligt irriterande när man går och ”eldar upp” sig själv och laddar för att få ett vredesutbrott och så blir det ingen chans att släppa ut all den där ilskan.

Jag ringde vår köksritare idag i samma sekund som hans arbetspass började. Jag förklarade till en början besviket om både bänkskiva till vasken och den skadade lådan. (Det är ju inga fel som han kan rå för. Så det var ju en liten mjukstart) Oj, oj,oj sa han, bad mig att skicka bilder och lovade sen att lösa det snarast. När jag märkte att han var så pass samarbetsvillig så tog jag även upp dom felbeställningar på 2 skåp som faktiskt var gjorda av honom. (Vilket jag självklart skulle tagit upp oavsett) Jag förberedde mig på att tvingas bråka och hota med att ta kontakt med både hans chef, konsumentombudsmannen, Sverker Olofsson på plus, Hells Angels, Bandidos och allt annat ruskigt jag kunde komma på. Men ”köksritaren” sa bara att det var tråkigt och att han självklart skulle lösa allt snarast. Jaha?!?! Skulle jag inte ens få lov att bli irriterad på honom?? Inte ens få fräsa lite grann? Inte ens få morra? Problemen kommer ju att lösa sig. Men det innebär att en del av arbetet står stilla. Och vi vet inte hur länge. Vi kan tex. Inte kakla. Och har vi inte kaklat så kan vi inte sätta upp fläkten som kommer på onsdag tillsammans med övriga vitvaror. SUCK!! Jag vill ju bara bli klar…….NU!!

SKJUT MIG!!!

Även om det mellan varven har skapat ångest och huvudbry för mig med köket så har det trots allt flutit på ganska så bra. Bortsett från en och annan rörmokare som lovat mer än han har varit villig att hålla.😡 Igår startade så självaste monteringen och jag hade lyckobubblor i magen vid tanken på att vårt efterlängtade kök snart skulle stå klart. Skåp efter skåp monterades på plats och plötsligt var det dags för diskbänken att komma på plats. Mitt hjärta bultade lite extra kärleksfullt när den kom på plats…….ända tills en av snickarna gjorde mig uppmärksam på att där var en bula i skivan!! 😱

En liten bula som välkomnar framtida fuktskador och svällande trä!! 😩 REKLAMATION konstaterade snickaren. Längre väntan på färdigställt kök konstaterade jag! Snickaren lugnade mig dock något med att eftersom felet fanns redan vid leverans så kunde jag ha det så så länge för leverantören skulle komma och byta ut den så fort dom fått fram en ny skiva och att det brukade gå ganska så fort. Så jag skulle nog inte behöva oroa mig så mycket. Problemet är ju bara att vi inte kan sätta kakel innan den rätta skivan är på plats.

Vid 12 tiden tvingades jag trotsa mitt kontrollbehov och helt förlita mig på arbetarna för att åkta iväg till jobbet med förhoppningen att när jag kom hem igen (idag) så skulle det mesta vara så gott som klart. Men så pratade jag med Robban igår kväll som talade om att det tydligen hade visat sig vara fler fel med köket. En låda var skadad i kanten.

Men det värsta av allt, två skåp var högre än dom andra och alltså alldeles för höga! Och det gör så klart att det inte går att färdigställa köket!! Jag får verkligen ångest!! Ska jag behöva vänta ytterligare 8 veckor nu för dom nya skåpen?? Och vem ska stå för kostnaden? Han som ritat fel eller vi som (dumt nog) förlitat oss på att ritningarna varit rätt och godkänt att han beställde det han påstod att vi behövde? Jag hoppas innerligt på det förstnämnda!! Imorgon är det jag som ringer ”vår” köksritare innan han ens har hunnit hänga av sig jackan inne på jobbet och jag hoppas (för både hans och vår skull) att han löser felen med raketfart!!

En fasligt röra. Men man kan ändå ana hur det kommer att bli.

Jag missar tomten

Minns ni den där känslan man som barn kände kvällen innan julafton? Den där förväntansfulla känslan, pirret i magen och längtan efter att äntligen få fira jul och öppna julklappar. Den där känslan av att lille julafton aldrig tycktes vilja ta slut så att det kunde bli julafton någon jäkla gång!! Just precis DEN känslan hade jag igår!!! Dock är jag inte så pass förvirrad att jag går och tror att det är julafton. Men idag så är det dags att börja sätta ihop KÖKET!!! Och jag (okej vi) har jäääätte många ”paket” att öppna 😀

Dock är det kanske inte så jätte spännande att öppna genomskinliga paket. En liten del av spänningen försvinner och självaste överraskningsmomentet uteblir liksom. Så vidare vi inte får någon sådan där oönskad överraskning som att embalaget var det som höll ihop alla delar så när vi öppnar så faller allt samman i en enda brädhög. Men sådana överraskningar hoppas jag innerligt att vi slipper.

Äntligen så kan vi på riktigt känna att slutet på byggkaoset är nära!!

I torsdags var rörmokaren här. (Den tredje eftersom 2 stycken har lovat mer än vad dom har klarat av att hålla 😡) och äntligen har jag fått vatten inkopplat till vasken i källaren så att jag slipper ligga på alla fyra och diska i badkaret. Min tanke, plan och önskan var att det skulle varit fixat innan vi plockade bort vasken i köket. Men som sagt, rörmokare tycks vara ett väldigt opålitligt folkslag. Och bättre sent än aldrig.

Underbar känsla att få diska i en VASK igen. ❤️

Klockan 8 idag är tanken att två snickare ska dundra in här och köra igång. Och dom vet att dom är efterlängtade!! Jag hade velat vara hemma och följa processen. Få se hur mitt älskade kök växte fram bit för bit (eller snarare skåp för skåp) men jag ska jobba 😩 Så fram till vid 12 tiden får jag vara med. Sen får jag komma tillbaka i morgon vid 9:30 för att se vad som hänt här hemma. Det känns lite som att man får vara med och träffa tomten, öppna 1-2 julklappar och sen lämna resten och inte få återvända förrän julafton är över. Det som känns allra svårast är att släppa mitt kontrollbehov. Jag vill ju vara här och kolla så att allt blir rätt!! Men jag antar att dom, som snickare, kan läsa en ritning och att dom vet precis vad dom gör.

ÄNTLIGEN!!

Äntligen så är dagen här!! Dagen som jag längtat efter i en hel evighet!! Idag kom den efterlängtade lastbilen!!

Tre pallar med en väldig massa skåp, lådor, bönkskivor, socklar och gud vet vad lastades av på vår infart.

Jag kände lyckobubblor i magen när jag såg allt. Äntligen var det här!! Samtidigt så kände jag ångest över att allt det där tunga skulle bäras in och Robban har en rygg som är katastrof!! Men jag högg på egen hand i och bar in det jag kunde. Sen kom svärdottern som en liten ängel och hjälpte till med en del. Och det allra tyngsta tog Jejje och hans kompis Robin tag i. (Tänk vad ungdomarna är villiga att göra för gratis pizza😂)

Nu är hela köket inne och står där och hånflinar åt mig och kommer att få fortsätta att göra det fram till lördag då snickaren kommer igen och ska sätta ihop allting.

Jag längtar såååååå efter att få allt klart!! Men nu känner man iallafall att det går framåt med stora steg 😀

Snart, snart, snaaaaaaart har vi ett färdigt kök.

PostNord och stoppkort

Idag var jag hemma hos mamma och pappa en runda. När jag ändå gick förbi brevlådan så passade jag på att ta med mig posten in. Bland all posten hittade jag en stor röd lapp (Ett så kallat ”stoppkort” och jag fattar verkligen inte vad den gjorde där.

Det var inte mina föräldrars adress som stod på den utan en grannes. Det är i och för sig mer regel än undantag att PostNord stoppar fel post i fel brevlåda. (Finns det verkligen ingen på PostNord som är läskunnig??) Jag fattar för det första inte vad det är för en lapp och jag fattar inte varför dom stoppade den i mina föräldrars brevlåda. Speciellt inte med tanke på texten som står på den där lappen.

Varför delar brevbäraren ut den om den inte ens ska delas ut? Varför lägger inte h*n själv den i närmaste gula brevlåda om det nu är där den ska läggas. Mig veterligen så får brevbäraren lön för att dela ut posten (oavsett om h*n lägger den i rätt brevlåda eller inte) Och ska jag skicka ett brev så får jag snällt betala för ett frimärke, på egen hand ta mig till en brevlåda för att posta det där brevet och sen hålla tummarna för att det kommer dit det ska.

Varför ska då jag ha jobbet med att posta deras post som dom delar ut, fast att den inte ska delas ut?? Vill dom ha sin lapp så får dom snällt komma och hämta den!!! (Och då så klart mot en…… Vad är det nu PostNord brukar kalla det…… Just det!! ADMINISTRATIONS AVGIFT!! )

Golvläggning och kändisbesök.

Min blogg har verkligen förvandlats till en renoverings blogg!! Det är typ det enda jag har tid att syssla med nu för tiden så det händer inte så mycket annat i mitt liv just nu. Det är renovering eller jobbet. Och på jobbet har jag tystnadsplikt så det är inte så lämpligt att skriva om. Förmodligen inte speciellt intressant heller. Det är iofs förmodligen inte renoveringen heller men man behöver ju inte läsa om man inte vill 😉

Idag har Robban målat klart väggarna och jag är nöjd. 😀

Idag var det även dags att lägga golv. Robban hade bett en kompis om hjälp med det. Och inte vilken kompis som helst utan en som varit med i både radio och tv massor av gånger!! En riktig kändis!! En Dansbands kändis som vunnit svenska dansbandsmästerskapet (jag visste inte ens att det fanns ett sådant mästerskap) Han är trummis i Grönwalls.

Jag blev så till mig i trasorna att jag genast beväpnade mig med autografblocket när jag fick höra att han skulle komma. Jag kände att jag dessutom ville lägga en timme eller två vid sminkbordet. Man vet ju inte om det skulle krypa runt papparazzi fotografer i buskarna när en kändis besöker Bjärnum och ska man hamna i Hänt extra så vill man ju se någorlunda pressentabel ut. Men Robban satte mig i arbete med att städa undan där golvet skulle läggas. Och det kändes ju viktigare att imponera på en kändis än att se bra ut i tidningen så jag fick helt enkelt strunta i fin kläderna och party sminkningen.

Hela tiden som han var här sprang jag sen omkring som en groupie och mynnade på alla Grönwalls låtar bara för att imponera på honom…… Eller så var det kanske snarare så att jag bara försökte verka så normal som möjligt (vilket inte är det lättaste när man är jag) Jag kokade mest bara kaffe, lastade fram golvpaket och försökte vara behjälplig där jag kunde. Och känd kanske han inte är trots allt. Men en förbannat duktig golvläggare är han iallafall. 😉

Kärlek vid första ögonkastet ❤️

I Hässleholm finns en affär som heter Mixhuset. Dom har sjukt fin inredning och jag skulle kunna lägga obeskrivliga summor på det stället (om jag bara hade bott i ett palats så att jag hade fått plats med alla dom där fina sakerna……och om jag bara hade haft dom där obeskrivliga summorna som jag vill lägga där) Jag sticker in där lite då och då. Går runt där bland allt fint och fantiserar om att få ha alla dom där fina sakerna. För några veckor sedan när jag var där för att titta på allt fint som skulle passa SÅ bra i nya köket så fick jag syn på ett vitrinskåp och mitt hjärta började klappa extra hårt. Jag blev kär. Varje liten cell i min kropp skrek VILL HA!!!

Men så tittade jag på prislappen och plötsligt så ville jag inte ha det lika gärna längre. (Eller Jo det ville jag visst. Men inte till det priset!!)

😲😲😲😲😲😲😲
När jag kom hem så berättade jag för Robban om den stora kärlek jag mött och han tyckte att jag skulle köpa det.
Men även om jag ville ha ett vitrinskåp och allra helst just det så ville jag inte lägga dom pengarna. Så jag började leta på nätet efter något liknande till bättre pris. Flera gånger har Robban ifrågasatt om jag inte trots allt skulle köpa just det där på Mixhuset efter som det trots allt var just det jag ville ha. Men jag var benhård. Jag skulle hitta ett billigare.

Men så igår körde jag och Jejje in till stan. Vi skulle egentligen bara till ÖB. Men så frågade jag om vi inte kunde sticka ner till Mixhuset och kolla om dom hade skåpet kvar. Jag ville bara titta för kanske, kanske jag hade målat upp en allt för vacker bild av det där skåpet. Kanske det inte alls var så fint som jag hade inbillat mig. Ville liksom bara titta för att ev. kunna lägga det bakom mig. Några få minuter innan stängning sladdade vi in på parkeringen och stormade in genom dörren och man kunde nästan höra personalen sucka djupt över korkade kunder som har haft hela förbannade dagen på sig att besöka butiken men som kommer ungefär samtidigt som dom sätter nyckeln i dörren för att låsa och gå hem. Jag ursäktade mig med att jag bara skulle titta på ett skåp. Vilket inte alls gjorde att dom kände sig gladare. En idiot kommer i sista minuten och tänker inte ens köpa något!! Jag stegade raka vägen fram till det där skåpet och insåg att kärleken mellan oss fanns kvar. Jag upptäckte även att det gjorde inte prislappen 😀

Jag tog ett foto på både skåpet och den nya (betydligt vackrare) prislappen och skickade till Robban. Jag hann knappt skicka iväg sms:et innan jag fick ett tillbaka: KÖP!!

Och som den lydiga fru jag är…..kan vara, så gjorde jag som han sa. Jag köpte och tog med mig min kärlek hem. Nu längtar jag ännu mer tills köket är klart så att jag kan få ställa min kärlek på plats….. Och leta igenom alla 67 lådorna för att hitta sakerna som ska stå i det där skåpet. Det kommer bli sååååå fiiiint.

Att få stryka saker på ångest listan.

Jag har ett väldigt stort kontrollbehov, vilket många gånger är ganska så jobbigt. Och jag försöker verkligen att ta släppa på det men det är inte alltid så lätt. I denna renoveringen så har jag och Robban suttit ner och pratat och planerat inför allt som måste göras. Jag har skrivit en lista på allt för att ha någorlunda kontroll. Och det är så grymt skönt när jag har kunnat stryka saker från den där listan för att dom är klara. Äntligen börjar man se att det händer något i köket. Eller händer något har man väl sett hela tiden. Men nu är vi liksom i uppbyggnaden fasen och man ser att det börjar gå åt rätt håll. Jag har jobbat i natt och när jag kom hem så syntes det att Robban inte legat på latsidan medans jag var borta. Panelen, som han suckade över att jag ville ha vit, hade blivit just vit. Taket hade målats och ”duk” hade kommit upp på väggarna. Och idag så har han ”provmålat” lite av den gråa färg som ska vara på väggarna.

Efter jobbet så tog jag med mig Jejje och svärdottern till ByggMax för att köpa…..jag vet inte riktigt vad. Men jag hade fått en inköpslista med mig att följa. Vilket var lättare sagt än gjort. För mig finns det ingen skillnad på taklister, golv lister, reglar och fönstersmygar och allt annat som erbjuds där. Allt är trä men bara i olika storlek. Jag är glad att jag hade Jejje med mig för hade jag kört själv så hade jag förmodligen kört hem tomhänt eftersom jag inte genast hittade det jag skulle ha. Och jag blev så irriterad att jag bara ville slänga in en tändsticka bland alla reglar, lister, och träplankor och köra där ifrån. När man kör in på Byggmax så kan man köra in i deras ”drive in” men likförbannat så får jag inte ett enda dugg service utan får gå där som ett fån och plocka ihop det jag ska ha. Trots att jag inte har en enda aning om vad det är jag ska ha!! Då är det bättre service på Mc Donalds drive in. Där kör man in, berättar i en liten ”låda” vad man ska ha och sen får man det levererat genom bilrutan. Hur skulle det se ut om alla sprang runt och rotade i kylarna på Mc Donalds efter vad dom skulle ha? Nå väl, efter många om och men (och väldigt många svordomar) så hade vi hittat vad vi skulle ha, lastat på det på släpet och återvänt hemåt. När jag kom hem igen så väntade en liten överraskning. Snickaren hade fällt in pappas text på ett nytt ställe.

(Åter igen så vill jag förtydliga för mina norska läsare att tös inte betyder det samma på svenska som på norska😂) En del kanske tycker att det är fullkomligt meningslöst att bevara den där ”tavlan” speciellt med tanke på att man ändå inte kommer att se den. Men för mig kändes det väldigt viktigt och betydelsefullt. ❤️

Jag la till lite egen text till den som ev. kommer att renovera om en dag i framtiden.

Det känns verkligen att det går framåt. Mer och mer kan bockas av från den ”att göra lista” som gett mig ångest. I dag kan jag även bocka av målning av taket som Robban gjort klart. ❤️

Det är nu bara en ynklig liten vecka kvar tills köket levereras, men det finns fortfarande en del som måste göras. 😬 Men de största sakerna (förutom byta fönster) är iallafall någorlunda klara.

Rivning och barndomsminnen

Bit för bit har det gamla köket försvunnit. Det enda som varit kvar in i det sista har varit vasken, diskbänken, en löjligt liten bänkskiva och skåpen på väggen över den. Idag var det dags att säga adjö till även detta. Och jag vet att det nu kommer att bli väldigt mycket mer besvärligt en tid framöver. Diskning får göras nere i tvättstugan och hämta vatten får göras på toaletten.

En av mina stora prinsar rycker in och hjälper sin mamma att förvärra det kaos som redan råder på hela nedan våningen.

När vi rev bort underskåpen så tittade en gammal tapet från mitt barndomshem fram. Trogna läsare minns kanske att jag berättat att vårt kök en gång satt i mina föräldrars hus. Och tydligen så hade pappa tapetserat på den ena skåps sidan. Något som man inte kunnat se här eftersom det varit ihopsatt med ett annat skåp. Men när nu jag och Jonathan bröt loss dom så tittade den gamla tapeten fram och jag blev alldeles nostalgisk.

Det var en gammal tapet med liksom ”bubblor” i. Det var nog ganska populärt på den tiden. För jag minns att vi hade något liknande inne i tvrummet. Pappa tapetserare om (från den svarta tapeten med stora orangea eller röda blommor) och satte upp en ”bubbel tapet” och jag minns att jag gillade den där tapeten väldigt mycket. Den var jätte fin och så mysig att stryka handen över.

Den var även väldigt rolig att pilla på. Då kunde man pilla bort dom där små ”bubblorna” och det var ju både avslappnande och roande…….tills pappa upptäckte det. Då var det inte fullt lika kul kan jag meddela!! Just där och då är jag övertygad om att pappas kärlek till mig var allt annat än stark! Där hade han lagt ner en massa pengar på en ny tapet och hur mycket tid som helst med att sätta upp den och så sitter hans dotter och pillar sönder den innan klistret bakom den ens hunnit torka ordentligt!! Jag vill minnas att jag fick höra hela pappas förråd av svordomar den dagen. Och ska jag vara helt ärlig så tycker jag nog att han hade all rätt att vara arg. Tack och lov så gick det över ganska snabbt och jag lovade att jag aldrig mer skulle pilla på dom där bubblorna. Men jag ska erkänna att idag, innan skåpet med den påklistrade tapeten slängdes på släpet så pillade jag bort några bubblor bara för att. 🙈