Nytänt hopp

När vi är igång och renoverar så går jag och grubblar och funderar konstant. Jag googlar bilder och letar idéer och jag får en bild för mitt inre på hur slutresultatet kommer att bli. En bild som iofs ändras mååååånga gånger under ”resans” gång men ändå en bild. När min bild väl har skapats med en av alla idéer jag fått så blir jag obeskrivligt besviken när jag tvingas inse att min idé inte funkar. Som tex nu med att öppna upp en vägg för att flytta in toan. Det kan tyckas löjligt men jag blir på riktigt ledsen och har nu känt mig lite små deppig över det hela helgen. Jag har liksom känt att jag inte riktigt kan acceptera det och att det kommer att ligga som en ständig saknad i mig. Hur fint eller bra det än kommer att bli så kommer jag alltid sakna den där lilla ”vrån” till toastolen som jag aldrig fick. En ouppfylld dröm som, i resten av mitt liv, kommer göra sig påmind så fort jag går in i badrummet. Jag vill, jag vill, jag vill ha toaletten där!! Ska erkänna att jag tom har googlat på mulltoa för att kunna få min ”dröm” uppfylld. (Vilket glamouröst liv jag har som drömmer om en toalettstols placering!!) Men har kommit fram till att jag nog faktiskt hellre (om än motvilligt) släpper drömmen om ”vrån” än att sätta in en sådan. Örk!!!

Men så idag var Robbans kusin på besök och vi var uppe och tittade på badrummet…….eller nja… Kaoset som i framtiden (förhoppningsvis) ska bli ett badrum (även om dess storlek egentligen hade lämpat sig bättre som garderob eller klädkammare.

Jag berättade, sorgset och med gråten i halsen, om min stora besvikelse över min krossade dröm. Och berättade om dem satans golvregeln (eller heter det balk?? 🤔) som sätter käppar i hjulet för mig. Varpå han svarar att allt går om man bara vill. Jo det har jag oxå konstaterat. Allt går bara man har viljan, tid och råd…..lite kunskap om hur man löser problemet kan ju oxå vara bra att ha.

Och just den kunskapen tycktes kusinen ha. Eller iallafall idén om hur man kan lösa det. Han tipsade oss om att om vi höjer golvet ca 3cm och fräser ut regeln ca 5cm (tror jag att det var) så trodde han att det skulle kunna gå att dra det där avloppsröret dit jag vill ha det. Mitt hopp tändes genast!! Jag kan höja golvet så mycket så att jag behöver ha stege för att ta mig in i badrummet och så att jag inte ens kan stå med rak rygg där inne, bara jag får min ”toalett vrå”!!!! Jag måste dock ta reda på om man kan, (kan, kan man ju) får och bör göra så eller om jag än en gång tvingas bli sorgsen och besviken.

Jag vill, vill, vill ha min lilla ”vrå”

Sorglig insikt 😢

Idag är jag ledsen och besviken. Jag känner mig alldeles förtvivlad och nästan otröstlig!! Vi har ju som sagt börjat på det lilla lilla badrummet. Hur vi än gör så kommer det ju utan tvekan att bli bättre än vad det var men jag vill inte ha en spik utanför dörren som jag ska behöva trycka på och säga ”tjillevippen” för att bli liten innan jag går in. Jag drömmer om ett stooooort och rymligt badrum. Nu är det ju dock inte möjligt. Iallafall inte där badrummet befinner sig just nu. Och att flytta badrummet kostar ”liiiiite” mer än vad vår plånbok vill gå med på!! Men jag har haft en tanke om att öppna upp lite in mot klädkammaren och placera toastolen där. Det hade gett lite extra plats och enligt bilden jag har i huvudet så hade det blivit riktigt mysigt!! Det är väldigt svårt att förklara. Jag har gjort ett litet försök att rita till min plan på ritningen. Det där svarta är liksom där jag vill ha toastolen. Även om den bara skulle gå att flytta in ca 50cm så skulle det ge större yta i badrummet.Jag har haft bilden alldeles klar i mitt inre. Men idag revs den sönder i små små bitar. För att kunna ha toaletten där så måste man så klart ha ett avlopp. Men precis innanför väggen ligger en balk i golvet som man nog gör klokast i att inte såga i, vilket gör att vi inte kan dra in nytta avlopp där. Jag känner mig alldeles förkrossad och överväger nu att ha mulltoa istället. Då behövs ju inget avlopp. Alternativt så kan vi ha en liten potta. Den kan vi ställa in i ett skåp när den inte används. Då får vi ju ännu mer yta 😀 Jag är dock tveksam till att Robban går med på denna idé 🤔

Ärlighet och tom bensintank

Liam skulle gå bort till en kompis idag. På vägen dit ser han ett kuvert liggande på marken. Ett kuvert som man tydligt såg innehöll pengar. Det var ett fönsterkuvert som sladdrade om att där låg minst en 200 kronors sedel. Liam, som är väldigt ärlig och ordentlig, lägger ut en liten film på sin Snapchat där han visar vad han hittat och hur han går vidare utan att ta upp kuvertet. När jag såg filmen så ringde jag genast upp honom för att fråga om han verkligen bara låtit det ligga. Liam svarade, som den självklaraste sak i världen, att det väl var klart. Kuvertet var ju inte hans. Och att det ju var någon annan som tappat det och då får man ju inte ta det. 😲 Jag förklarade att någon annan förmodligen kommer att ta den då och att han ju iallafall kunde tagit upp det och kollat om det stod något på kuvertet så kunde vi ju kanske ha hittat den rätta ägaren. Jaja, sa Liam. Men nu har jag ju redan gått där ifrån.

Jonathan såg oxå filmen och blev alldeles eld och lågor och sa att han minsann skulle leta på varje gata i hela Bjärnum tills han hittade det. Och så ringde han till Liam och pressade honom på information om var detta eftertraktade kuvert låg. Liam gav honom, motvilligt, några vaga ledtrådar. Jonathan och kompisen ”L” blev båda eld och lågor. Ett extra litet klirr i kassan är ju aldrig fel. Och 100kr var är stora summor när man är 18 år och bilburen. Dom pengarna skulle ju ge dom en och annan liter i tanken på deras bilar.

Lika penga galna båda två, slängde dom sig i bilen och drog iväg med sådan fart att dom nästan hade bredställ i kurvorna.

Samtidigt som dom körde iväg så funderade jag på vem som är så urbota korkad att dom skickar pengar i fönsterkuvert. (och undrade samtidigt om det verkligen finns en enda människa som har så pass stort förtroende för PostNord att dom skickar pengar alls.) Och plötsligt insåg jag att det omöjligt kan vara riktiga pengar.

Jonathan och ”L” hittade ganska så omgående det där kuvertet och hoppade nästan ur bilen i farten för att plocka upp det. Det var ett ganska så tjockt kuvert, vilket fick dom att nästan köra mot macken för tankning med en gång. Kanske dom tom skulle få till vars en fulltank!!

Men så öppnade dom kuvertet och alla drömmar om bensin dog. För de ”pengar” som Liam så ärligt hade låtit vara, var inget annat än en falsk sedel tillsammans med reklam för någon typ av diabetes forskning. Jag måste ju säga att det var två spaka och besvikna killar som kom tillbaka. Men jag fick mig ett väldigt gott skratt. 😂

Då var vi igång……tidigare än beräknat!!

Enligt mina planer så skulle rörmokaren komma idag och fixa lite med vattenrör osv i källaren. Koppla in den tillfälliga duschen i källaren och helt enkelt förbereda inför kommande renovering. Och sen när vi kände oss redo så skulle vi dra igång. Riktigt så blev det inte!! Rörmokaren kom precis som utlovat. Och han började med sina sk förberedelser.
Nere i källaren gick ett gammalt avloppsrör som sannerligen hade sett bättre dagar. Han frågade Robban om han visste vad det gick till och Robban svarade att det inte användes. Vi har ju liksom bytt avloppsrör när vi renoverade köket. Så det röret skulle helt enkelt bort sa Robban. Ajaj kapten, sa rörmokaren, gjorde honnör och sågade av röret.

Liam som precis kommit hem från gymmet ville duscha och fick klartecken om att det inte skulle vara några som helst problem. Så han gick upp och satte på vattnet. fick rörmokaren veta att man inte riktigt kan lita på vad Robban säger. För i källaren började vattnet från duschen att spruta…..från det där röret som ”inte användes” 🙄

Jaha, och där fick ju jag klartecken att börja riva det gamla badrummet…..innan jag ens själv hunnit börja känna mig redo……och innan vi ens hunnit beställa inredningen!!

Så nu är vi alltså (lite smått ofrivilligt) igång med att renovera badrummet!! Men när vi nu så plötsligt blev utan dusch och fungerande avlopp i badrummet så var det väl lika bra att kavla upp ärmarna, skruva ner allt som gick att skruva ner och grabba tag i kofoten och bräcka bort allt som går att bräcka bort 😜

Nu får det bära eller brista. NU kör vi!!!

Drömmar, kräkning och renovering.

Jag och Robban är inte alltid överens. Vi kan ha vilt skilda åsikter om en sak. Men vi brukar i slutändan ändå på något konstigt sett bli överens. Antingen genom att vi kompromissar eller för att Robban (för husfridens skull??) ger med sig.

Som alla nog vet vid det här laget så planerar vi en renovering av vårt allt annat än gigantiska badrum. Eller planerandet står väl mest jag för. Robban låter mig snällt hållas och lyssnar med ett halvt öra på alla idéer jag spottar ur mig.

Från allra första början så tyckte jag att det där med att renovera skulle vi väl klara på egen hand. Hur svårt kan det vara liksom? (Lika naiv som vanligt) Vi har ju trots allt renoverat badrummet en gång innan helt på egen hand med enbart hjälp av min pappa. Så vad är det som säger att vi inte skulle klara av det en gång till? Den renoveringen var dock en ”light form” av vad vi planerar att göra nu. Nu ska vi ju flytta avlopp, dra om alla vattenrör osv. Just den biten, med vatten och avlopp, fattar jag ju att vi måste anlita någon för att göra. Men resten…..hur svårt kan det vara? Själva rivandet av gamla badrummet har vi iallafall kommit överens om att vi inte behöver betala någon annan för att göra. Jag vågar nästan kalla mig expert på att riva 😜 Ge mig en kofot och jag kan ödelägga det mesta på nolltid.

Men själva uppbyggnaden har vi som sagt inte varit överens om. Jag har tyckt (naivt eller inte) att vi skulle klara av det själva. Robban har tyckt att vi ska anlita en firma.

Han har försökt ”skrämma upp mig” med prat om fönster byte, reglar, skruvar, skivor och en massa annat som jag inte riktigt lyssnat på. Och tillslut så gav jag med mig och började begära in offerter från olika företag. Men i samma sekund som offerterna började ”trilla in” så hade Robban tänkt om och sa att Jo, men vi skulle nog klara av det mesta på egen hand. Suck! Är det konstigt att vi kan ha svårt att komma överens när han hela tiden ändrar sig?? Men jag har kommit till den punkten att jag låter honom, ensam, ta just det beslutet. Bara vi får ett nytt badrum!!

I fredags var här en rörmokare och kollade vad som behöver göras och någon timme senare så ringde han upp Robban och meddelade att han kan komma och börja redan på måndag. Alltså i morgon!!! 😱 Jag blev alldeles panikslagen och ville springa ut i garaget och genast hämta en kofot och börja riva. Men Robban höll fast mig och förklarade att vi först måste beställa det nya fönstret och allt annat som faktiskt kommer att behövas för att kunna göra klart. (Glädjedödare……igen) Och rörmokaren ska bara komma för att förbereda för jobbet. För vi måste ju ha dusch möjlighet under renoveringens gång. Men när han väl har kopplat in den där duschen och saker är besställda så kommer nog Robban få väldigt svårt att stoppa mig från att påbörja rivning!! 😜

Trots min (ibland) enorma naivitet så är jag fullt medveten om att vi mer än en gång under renoveringens gång kommer vilja kräkas på allt vad våtrum och renovering heter. Och vi kommer alldeles säkert ångra att vi inte satte en firma på jobbet. Men det känner jag, just nu, att det är värt. För nu börjar jag ju känna att drömmen om ett nytt badrum är på väg att uppfyllas!! ❤️

Väckning, kaffe och misshandel

Jag älskar verkligen Robban, det gör jag. Men ibland så får jag en oerhörd lust att misshandla honom grovt!! Denna lust faller oftast på tidigt på morgonen. Idag var just en sådan där dag då jag ville starta dagen med ett slagsmål!!

Det är så här att jag är väldigt lätt väckt. Jag kan vakna bara av att Jonathan sätter nyckeln i dörren när han kommer hem eller att Robban tar på sig strumporna på morgonen. Och när jag blivit väckt så är det nästan omöjligt att somna om igen. Därför så får jag denna oemotståndliga lust att misshandla Robban när hans klocka ringer klockan 05:40 en lördagsmorgon!! 😡 När det är helgmorgon så tycker jag att det är obeskrivligt skönt att få vakna av mig själv av den enkla anledningen att jag är utsövd.

Jag gjorde tappra försök att somna om men utan resultat. Så vid 06 gav jag upp och steg upp. Högt och hurtigt sa jag till Robban att det tydligen var dags att stiga upp, i hopp om att även han skulle bli klarvaken och inte kunna somna om. Men han har inga problem med det. Det spelar liksom ingen roll om en hel musikparad har spatserat genom sovrummet, så fort dom har tagit sig ut genom dörren så somnar Robban om igen som ingenting!! Jag gick ner och satte på kaffe i hopp om att det skulle lugna ner mig något och hindra mig från att faktiskt ge mig på min make med knytnävarna och diverse tillhyggen.

Jag insåg ganska så snart att det skulle krävas måååååånga liter kaffe innan jag skulle kunna lägga denna oönskade väckning bakom mig. Och ända anledningen till att jag faktiskt lyckades hålla tillbaka lusten av att misshandla min man var för att det är Liams födelsedag idag och jag hade inte sett något om familjedrama på hans önskelista så jag antar att det inte var något han ville ha.

Vid 07:15 hade jag lugnat mig så pass att jag kände att jag kunde gå upp och väcka Robban utan att bli våldsam. (dock klarade jag inte av att vara trevlig) Jag gick upp och väste mellan hårt sammanpressade käkar att det var dags att stiga upp och sjunga för familjens nyblivna tonåring. Och så frågade jag varför ända in i helvetes jävlar (det är möjligt att jag använde fler svordomar än så) han hade alarm på klockan om han ändå inte tänkte Stiga upp. Till svar får jag att han har lock för öronen…?!?! Och vad har det med saken att göra? Men han förklarade att hade han inte hörde att klockan gick igång. Hade han bara hört det så hade han stängt av den innan den hunnit stå och ringa i en kvart. Hrm…..vad sägs om att stänga av den redan dagen innan så att den inte alls ringer okristligt tidigt på en lördag?? ”Jag glömde det. Jag hör ingenting” svarar Robban. Nej, och tro mig!! Händer det en gång till så kommer du inte att se något heller på väldigt väldigt länge!!!

Ute i VÄLDIGT god tid.

I sommar är det åter igen dags för det där nerv påfrestande med ett ”barn” som tar studenten. Eller ja, det är väl förmodligen många som tar studenten men det drabbar ju inte mig. Men vår Jejje tar studenten i sommar och jag ställer mig åter igen den ständiga frågan: Vad hände, var tog tiden vägen och framförallt var tog vår LILLA gosse vägen???

Alla i min närhet minns säkert vilket nervvrak jag var när Benjamin tog studenten så vill jag inte att det ska bli i år. Denna student vill jag ta mig igenom utan att fullkomligt förlora förståndet. (ja det lilla förstånd jag har) Det positiva med att redan har planerat en studentfest är att man vet vad man gjorde för ”fel” förra gången. Hur man istället borde ha gjort och vilka saker man borde ha prioriterat annorlunda. Förra gången så valde jag att göra allt själv. (Självklart så hjälpte Robban mig där han kunde) Jag lagade all maten och stod nästan och grät i köket när brödet jag bakade blev torrt och, enligt mig, inte dög att bjuda på på en studentfest som jag ville skulle vara perfekt. Det enda jag beställde färdigt var tårtorna.

I år så har jag bestämt att maten ska beställas och levereras färdig lagad. (Kanske tom färdig äten för att spara ännu mer tid?! 🤔) Vi är bara i Februari men jag har redan börjat planera. Ett evenemang med inbjudan är fixad på Facebook, studentmössan är beställd och betald. Så det har jag redan kunnat bocka av på min ”att göra lista”

Förra året glömde jag bort mig själv helt och glömde både kläder och nagelfix. Ja det var ju inte så att jag gick omkring naken på studenten. Men jag köpte inget till mig själv utan lånade en klänning av syrran. En klänning som jag fortfarande inte har lämnat tillbaka…..och som jag, om jag ska vara ärlig inte heller har för avsikt att lämna tillbaka……. OM hon inte ber om den (och gör hon det så ska jag försöka prata bort det och hoppas att hon glömmer den igen 😂) Jag glömde även bort att boka tid för att göra vid mina naglar och insåg sen att ALLA tydligen vill ha fina naglar till studenten men till skillnad från mig så hade dom, i god tid, bokat sig en tid och då fanns det så klart inga ”sista minuten tider” kvar till mig. Så har jag bestämt att det inte ska bli i år!!! Så klänningen är köpt, skor är beställda och idag bokade jag tid till naglar……4 månader i förväg. 😜

Nu kan jag ju stryka det ifrån ”att göra listan” Jag undrar om jag blir fullkomligt idiotförklarad om jag ringer och beställer maten oxå och om det är för tidigt att resa partytältet i eftermiddag 🤔

Brödrost och överförmyndare!!

Jag antar att alla hushåll, eller iallafall de flesta, innehar en brödrost. Det hade även vi. En vit som hade några år på nacken. Och vita saker blir med tiden gulnade och det gjorde att jag tyckte att den där brödrosten såg skabbig och äcklig ut. Så när vi gjorde vid köket så gjorde jag klart för Robban att den äckliga brödrosten inte skulle sättas in i det nya köket. Om jag inte minns fel så använde jag tom uttryck som ”över min döda kropp” för att verkligen förtydliga att den inte skulle få bo kvar hos oss. Och för att förtydliga det ytterligare så gick jag och köpte en ny. Robban tyckte att vi skulle köpa en ”Smeg” men jag tycker att den är onödigt dyr med tanke på att den bara ska stå i ett skåp. Ja förutom just när man använder den då. Jag köpte en i aluminium och i en alldeles lagom prisklass. Den fungerade alldeles utmärkt……iallafall när jag använde den. Men den tycktes vara allt för komplicerad för Robban för han gjorde inget annat än klagade. Den var ful, den såg billig ut, den rostade inte bra…..ja där var helt enkelt enbart fel på den. Detta klagande och gnällande fick jag lyssna på varje gång det skulle rostas en liten macka. (Som om jag inte fattade redan första gången klagomålen framfördes) Efter en jävla massa klagande så fick jag minst sagt nog. Så när han en morgon satt där och gnällde över att brödrosten inte ”rostade rätt” (?!?!?) Så fick jag mer än nog av gnällandet och ville absolut inte att Robban skulle behöva ”plågas” mer av denna (enligt honom) hemska brödrost, så jag slet helt enkelt ut kontakten, tog brödrosten, öppnade ytterdörren och sen gav jag den förbannade brödrosten en rejäl spark så att den landade i en trasig och bucklig hög ute på uteplatsen. Sen gick jag helt sonika in till Robban igen och talade om att nu hade han inte den att gnälla över mer och att han skulle köpa en ny brödrost som uppfyllde han kriterier! Han blev ganska så sur på mig men det var det värt, för han slutade ju iallafall att gnälla till var och varannan frukost.

Trots att jag ibland kan vara väldigt hetsig i mitt humör, aningen drastisk och dramatisk så älskar nog Robban mig trots allt. För idag kom han hem och hade köpt en fin blomma till mig ❤️

Jag blev självklart jätte glad men frågar så klart genast vad han hade gjort eftersom jag fick en blomma. Men han försäkrade att han inte alls gjort något. Vi pratade lite om hur våran dag på jobbet hade varit och Robban berättade om alla ärenden han hade hunnit med inne i stan. Och så kom det…..”jag har förresten gjort en sak som jag inte vet om jag gjorde så bra” (NU kommer förklaringen till blomman tänkte jag.) Och så går han ut i bilen och hämtar in en brödrost. Stolt som en spelman berättar han att han minsann hade köpt den på rea och så berättade han att fanskapet kostade 650 kronor!!!!! 😱

Han plockade upp ett stort och klumpigt schabrak och visade att den minsann var digital. Och sen upprepade han om och om igen hur obeskrivligt snygg den var. (Hrm…. Ja smaken är ju som bekant olika)

För min del så var det minsann ingen kärlek vid första ögonkastet och jag lät mig då inte imponeras. Kanske för att summan 650kronor ekade i mina öron och jag undrade vad den kan göra mer än att bara rosta bröd. Bakar den brödet oxå?? För den summan så ska den fan kunna mer än att bara rosta!!

Den har en väldig massa knappar för att bara vara en brödrost……och åter igen en allt för hög summa för att inte kunna göra mer än rosta.

Men Robban betedde sig som ett litet barn på julafton och var alldeles lyrisk över sitt nya köp och skulle genast visa hur den fungerade.

Alltså ärligt talat!!! Robban är den i familjen som är allra mest oteknisk. Ibland är tom en tv fjärrkontroll mer än han begriper sig på. Ändå så går han och köper en brödrost som är digital och med finesser som är svåra att förstå sig på tom för en Mensa medlem!! (Och dessutom, åter igen, hutlöst dyr!!!)

Redan när han skulle visa hur man rostade så stötte han på problem, för det fanns liksom ingen ”spak” att trycka ner brödet med!!! Ärligt talat?!? Ska man verkligen behöva läsa igenom en bruksanvisning för att kunna rosta en ynkling liten macka?!? Den brödrosten som jag hade köpt hade en liten spak att trycka ner brödet med och en liten ”ratt” att ställa in hur pass ”hårt” rostade man ville ha sina mackor oerhört enkelt och logiskt och det funkade alldeles klander fritt…… För alla utom Robban.

Nu ska hela familjen tvingas åka iväg på en tredagars kurs bara för att kunna rosta en jävla macka till frukosten!!! Jag erkänner att jag är allt annat än imponerad av hans köp och att han ens kan lägga så mycket pengar på en jävla brödrost får mig att överväga om jag ska ansöka om överförmyndarskap på honom!!

När Robban hade hållt på med helvetes maskinen en stund så skulle han ställa in den i skåpet på den plats där vi tidigare förvarade den enkla och netta brödrosten som vi tidigare haft…….innan Robbans gnäll fick den till att förvandlas till ”fotboll”

Då visar det sig att skiten inte ens går in i skåpet!! Jag fick alltså möblera om i halva köket för att kunna få in skiten i ett skåp. Bra jobbat Robban. Verkligen!!!

Bilnyckel och begränsad lufttillförsel

På morgonen så vill jag ha det luuuungt och sköööönt. Jag vill dricka en kopp kaffe i lugn och ro, morna till mig och känna att det där om ”morgonstund har guld i mun” verkligen är sant. Därför har jag alltid stigit upp långt före barnen för att liksom kunna koppla på hjärnan innan ”allvaret” startar. (Dock är det inte alltid som jag lyckas koppla på hjärnan, hur tidigt jag än masar mig ur sängen) Jag hatar de gånger Robban försover sig (vilket händer lite då och då) för då håller han på att stressa omkring i huset så att jag håller på att få ett nervsammanbrott och vill sparka ut honom genom dörren för att få iväg honom fortast möjligt så att jag kan få den där lugna sköna morgonen som jag så väl behöver.

I morse så hade jag inte bara lust att slänga ut honom, jag ville även krama honom väldigt hårt runt halsen. Så där så att jag kraftigt hade begränsat hans lufttillförsel!! Och jag hade inte haft för avsikt att släppa innan hans hudfärg började anta en blå nyans. Men jag bet ihop. Sörplade på mitt kaffe och försökte stänga ute att han ens existerade. Vilket var lättare sagt och gjort!!

Robban har vanligtvis en gigantisk nyckelknippa. Vad alla dom där nycklarna, han släppar omkring på, går till vet jag inte och jag är inte helt säker på att han ens själv vet. Men i slutet av förra veckan så fick han plötsligt för sig att han skulle ta ut en av alla dom där nycklarna ur knippan. (Som om en nyckel skulle göra så stor skillnad!?!?) Valet föll på nyckeln till firmabilen. Den nyckeln la han sen på ett jätte bra ställe för att han skulle veta var den fanns när han sen behövde den igen. Jag personligen kan ju tycka att nyckelskåpet skulle vara det absolut bästa stället att lägga/hänga just en nyckel på. Jag och Robban tänker ofta likadant. Dock inte alltid. Och när det kommer till just bra ställen för nycklar så tänker vi (uppenbarligen) väldigt olika. För Robban kom på ett mycket bättre, smartare och mer logiskt ställe att lägga sin nyckel på……problemet är bara att han under helgen har glömt bort var detta jätte smarta ställe är!!! Så när det var måndag morgon och dags att ta firmabilen till jobbet så startade han veckans första dag med att leta som en idiot efter denna nyckel!! Och det var inte så att han lite lugnt och metodiskt tittade på tänkbara ställen. Nej han stökade, larmade och skramlade med allt som går att stöka, larma och skramla med. Och detta samtidigt som han spottade och svor. För varje låda, skåp, och dörr han smällde igen så räknade jag om och om igen till 10 för att försöka behålla mitt lugn. (Sammanlagt kom jag nog upp i en summa runt 77000) Hans sökningar var resultatlösa och när han kollat igenom alla ställen han bara kunde komma på minst 12 gånger så fräser han åt mig ”Du har säkert tagit den” Eeeeh…..VA?!?! När jag frågade honom varför jag skulle ha gjort det så svarar han ”För att jävlas”

Jo, visst är det så!! Jag är lite av en självplågare som älskar att starta dagen med en make som spottar ur sig alla svordomar han bara har i sitt ordförråd, samtidigt som han vänder upp och ner på halva huset. Sådant piggar ju alltid upp och ger en underbar start på både dagen och veckan 🙄

Han insåg nog själv att jag, OM Jag tagit nyckeln, hellre skulle lämna tillbaka den omgående än få min morgon förstörd av en make som gick halvt bärsärk i huset. När han såg att jag mer och mer började få mord i blicken så spottar han istället ur sig att det säkert var Jejje som tagit fel nyckel och nu glömt att hänga tillbaka den! Jo men för all del, visst måste det vara så. För det är ju mer troligt att Jejje ser fel på en Volvo nyckel och en Opel nyckel än att Robban själv skulle slarva bort den där förbannade nyckeln. Trogna läsare minns kanske att vi för något år sedan blev tvungna att bogsera en av våra bilar in till en firma och betala runt 3000kr för att få en ny nyckel eftersom Robban slarvat bort inte mindre än TVÅ nycklar till den bilen!!

Efter att ha vänt upp och ner på halva huset minst 3 gånger så gav han (äntligen) upp med orden, den kommer nog fram förr eller senare (tillskillnad från dom 2 nycklar han tidigare slarvat bort då menar han?För ingen av dom har fortfarande dykt upp) och så tog han sin privata bil och gav sig iväg, preciiiis i rättan tid för att slippa känna mina händer i ett hårt och stadigt grepp runt sin hals!!