Svanhopp och skohylla

Jag förstår inte vad det är som gör att män har så oerhört svårt att använda en skohylla. Eller är det bara i mitt hem som skohyllan inte fungerar? Är det kanske självaste skohyllan det är fel på? Eller är det bara jag som tycker att det är både prydligare och mer praktiskt att ställa skorna i en samlad liten trupp på en skohylla istället för att ha dom stående precis framför dörren så att man nästan behöver göra ett stavhopp för att ta sig in i huset? (Är det det som kallas vardagsmorgon?)

Häromdagen kom Jejje på besök. På vägen hit gav han sin lillebror skjuts. Dom kom hem, steg ur skorna på precis samma sätt och gjorde på så sätt en liten hinderbana i hallen innan dom traskade in i huset.

Är dom syskon tro?? 🤔

Igår fick jag göra ett litet svanhopp genom hallen för att ta mig förbi dom skor som far och son (Robban och Liam) placerat mitt i gångstråket.

Jag kan inte för mitt liv förstå varför det är så fruktansvärt svårt att bara lyfta upp dom på en stackars liten skohylla. Jag har påpekat för Robban att han är fullkomligt värdelös på att ställa upp sina skor. Men han fräser bara surt tillbaka att jag minsann inte heller alltid sätter upp mina skor. Och det ska jag väl absolut erkänna att det händer att jag inte ställer upp mina skor. Men det är oftast när jag bara ska gå in och hämta något och sedan genast ska gå ut igen. Men 9 av 10 gånger så ställer jag upp dom. Det är lika många gånger som Robban inte ställer upp dom. Jag har tom erbjudit honom en liten lektion i hur man ställer dom hyllan men han har tackat nej till mitt erbjudande.

Igår, efter att jag gjort mitt graciösa hopp över skorna, så upptäckte Robban hindret och flyttade undan skorna 🙄

Älskling, övning ger färdighet. Du var ju såååå nära. Någon centimeter till så hade du fått upp dom PÅ skohyllan.

Förvirrad tant och skräckslagna barn.

Det har inte blivit något bloggande på ett tag. Jag har haft så mycket annat att fokusera på att det liksom inte har blivit av.

Men så idag gjorde jag något som är lite svårt att låta bli att blogga om. Även om jag egentligen, av ren självrespekt, bara borde låta bli att låta någon veta. Men jag antar att jag helt enkelt inte har förmågan att visa mig själv den respekten.

Idag, efter att ha varit och träffat mamma och pappa, så skulle jag in en snabb runda på Maxi i Hässleholm. Klockan var runt 17 så man kan ju undra hur f*n jag tänkte när jag stack in på Maxi en fredag vid den tiden. Det verkade som att hela Hässleholms befolkning var där just då för parkeringen var full av bilar. Jag fick parkera ganska så långt bort för att ens få en plats att ställa min bil på. Alla dom där bilarna hade så klart en ägare och den ägaren var ju självklart inne på Maxi. Tack gode gud för själv scanning!! 🙏

Jag grabbade tag i det jag skulle ha och rusade sedan, lite halvt stressad, ut mot bilen igen. På väg över parkeringen så såg jag en bilist som såg lycklig ut över att ha lyckats hitta en tom parkerings ruta. Det var dock en handikapps parkering. Och mitt i sitt glädjerus, över den funna parkeringen, så glömde han visst bort att han inte var funktionshindrad.

Jag blir oerhört irriterad på folk som är så förbannat respektlösa att dom, av ren och skär lathet, ställer sig på handikappa platser. Du kan gå, det kan förmodligen inte den som platsen faktiskt är avsedd för!! Och även om jag inte har ett funktionshinder och alltså egentligen inte på minsta vis blir lidande av att någon obehörig tar platsen så blir jag fruktansvärt irriterad. (Ja, jag vet! Jag borde verkligen lära mig vad jag ska lägga min energi på!!!) Jag slängde en snabb blick i vindrutan för att se om han kanske trots allt hade ett handikapps tillstånd. Men det hade han inte. Det hade han inte och jag var väldigt väldigt nära att fräsa något otrevligt till gubben. Men jag var ganska så stressad så jag valde att (till glädje för gubben) låta bli och stressade vidare till bilen.

Jag slet upp dörren, slängde in påsen med mina varor i passagerarsätet och damp ner i förarstolen. Och så sträckte jag mig ut för att dra igen dörren. Då upptäckte jag en pump flaska med handsprit i dörrfacket.

Konstaterade genast att det måste vara Robban som köpt och ställt den där. För jag har inte gjort det. Upptäckte samtidigt en halvfull förpackning baby våtservetter.

Hrm…….??

Jag kunde inte minnas att det varit där tidigare under bilresa. När jag sen vrider huvudet åt höger och får syn på växelspaken så inser jag att ”min” manuella bil, helt oförklarligt, plötsligt har blivit en ”automatare” Först inser jag att Robban inte alls har köpt varken handsprit eller våtservetter. Och bilen jag hoppat in i var inte ens min!!! Vem f*n ställer sin bil utanför Maxi utan att låsa den?!?!

Jag tror aldrig att jag har tagit mig ut ur en bil så snabbt som jag gjorde då!!! Ut ur bilen och ögnade snabbt över parkeringen för att försäkra mig själv om att inte den rätta ägaren var i närheten och såg mig. Skyndade sen bort till min egen bil och körde, skamset, iväg med en rivstart.

Först när jag hade kört en bra bit där ifrån så slog det mig att jag faktiskt aldrig vände mig om och tittade i baksätet. Tänk OM det satt barn där!! Bilen var kanske olåst för att mamman/pappan låtit barnen sitta kvar i bilen för att dom, precis som jag, bara skulle in och köpa något snabbt!! 🙈 STACKARS BARN!!! Dom måste ju ha blivit vettskrämda när en helt okänd, stressad och förvirrad ”tant” (ja i deras ögon är jag ju det) slänger sig in i deras bil. Så pass vettskrämda att dom inte ens vågade fråga vem jag var eller vad jag gjorde där. Dom stackars barnen kommer ju aldrig mer våga stanna i bilen utan förälder!! Och jag personligen kommer aldrig mer hoppa in i en bil igen utan att ha kollat registreringsnumret väldigt noga!!

ÄNTLIGEN!!!

Renoveringen är äntligen KLAAAR!! (För denna gången 😜) Det har den ju faktiskt varit ett tag. Men jag har liksom inte velat lägga ut bilder innan allt kommit på sin rätta plats. Men jag har insett att eftersom jag håller på att flytta omkring och lägga till saker hela tiden så blir det kanske aldrig helt klart 😂 Men just nu känner jag mig iallafall nöjd med allt.

Vi börjar väl med att friska upp minnet med hur hallen såg ut innan vi satte igång. Trång, tråkig, sliten och opraktisk. (Och, just när bilderna togs, stökig)

Väggen som gömde en mörk och opraktisk klädkammare

Och så bilder på hur den ser ut idag. Liiiite skillnad får jag väl ändå säga att det blev. 😉

Ser ni väggen som jag INTE har byggt där inne i klädkammaren? Nej, just det för den är dold!!

Jag måste säga att jag är väldigt nöjd. Speciellt med själva inredningen.

Jag har svårt att få fram den rätta gröna nyansen på bild. Det är mer olivgrönt på väggarna än vad det ser ut att vara. Jag ska erkänna att jag mer än en gång var rädd för om jag varit lite väl vågad vid val av färg men jag valde helt rätt och är riktigt nöjd.

Nu vågar jag inte säga meningen ”göra om” om någonting i huset. Gör jag det så flyttar Robban ut. 🙈