Färgnyanser och ångest

Idag åkte jag in till Stoby måleri för att välja färg till den kommande målningen av väggarna. (även om det inte ser ut att bli aktuellt än på ett tag) Jag har hela tiden sagt att jag vill ha gröna väggar. En varm och snygg typ oliv gröns aktig färg. Detta kom jag fram till när jag tittade på en ljusstake som jag i framtiden har planerat att ha på ovanvåningen. Ja här väljer vi inte inredning efter färg utan färg efter inredning 😂

Jag åkte alltså in för att välja den där gröna färgen. Att, helt på egen hand, ta sådana ”stora” beslut gör mig oerhört nervös och ångest fylld. Tänk om det inte blir bra. Tänk om jag inte blir nöjd. Tänk om det blir för ljust. Tänk om det blir för mörkt.

Robban sa till mig att jag skulle köpa ett par små ”prov burkar” så skulle han måla upp dom på väggen så kunde jag bestämma mig efter det. Det var ju en bra idé som lugnade mig något…… Tills jag kom in i butiken!!!

Det finns ju HUUUUR många gröna nyanser som helst!!! (Även om dom flesta ser mer gråa ut på bilden) Skulle jag köpa ”prov burkar” på alla nyanser jag velade mellan så skulle vi få en randig hall!! Men så tillslut så bestämde jag mig för en grön. Jag kände mig så säker på att den var alldeles, alldeles rätt. Glad i hågen körde jag hem med min lilla burk. Men för säkerhets skull så tog jag med mig två små ”färg provs lappar” med andra nyanser. Varför gjorde jag det?? När jag kom hem och visade Robban min lilla burk så frågade han om jag bara köpt en. Ärligt talat hur skulle jag kunna jämföra färger om jag bara har en?? Vad hade jag tänkt att jämföra det emot?? Jag visade upp mina små lappar och jag och Robban var rörande överens om en och samma gröna nyans. Men när jag kollade på min lilla burk så var det ju inte ens den jag hade köpt prov på.

Huuuur ska man kunna avgöra och bestämma sig med hjälp av dom små löjliga lapparna? Vår plan är ju att måla liiiite mer än 2×5 cm av väggen. Robban ska svänga inom i morgon och köpa en prov burk på den där som vi var överens om. Det är (bland annat) det som gör att jag älskar Robban så oerhört mycket. Medans jag hyperventilerar av ångest över sådana här beslut så är han lugnet själv. Han rycker lite på axlarna och bara löser det. Jag vet att han kommer att måla upp så många nyanser som behövs för att jag ska hitta den där färgen som jag blir nöjd med. Sen om det innebär att hallen, till en början, kommer att vara randig så får det helt enkelt vara så. Mina tålmodiga, lugna, trygga och stabila Robban ❤️

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *