Förvirrad tant och skräckslagna barn.

Det har inte blivit något bloggande på ett tag. Jag har haft så mycket annat att fokusera på att det liksom inte har blivit av.

Men så idag gjorde jag något som är lite svårt att låta bli att blogga om. Även om jag egentligen, av ren självrespekt, bara borde låta bli att låta någon veta. Men jag antar att jag helt enkelt inte har förmågan att visa mig själv den respekten.

Idag, efter att ha varit och träffat mamma och pappa, så skulle jag in en snabb runda på Maxi i Hässleholm. Klockan var runt 17 så man kan ju undra hur f*n jag tänkte när jag stack in på Maxi en fredag vid den tiden. Det verkade som att hela Hässleholms befolkning var där just då för parkeringen var full av bilar. Jag fick parkera ganska så långt bort för att ens få en plats att ställa min bil på. Alla dom där bilarna hade så klart en ägare och den ägaren var ju självklart inne på Maxi. Tack gode gud för själv scanning!! 🙏

Jag grabbade tag i det jag skulle ha och rusade sedan, lite halvt stressad, ut mot bilen igen. På väg över parkeringen så såg jag en bilist som såg lycklig ut över att ha lyckats hitta en tom parkerings ruta. Det var dock en handikapps parkering. Och mitt i sitt glädjerus, över den funna parkeringen, så glömde han visst bort att han inte var funktionshindrad.

Jag blir oerhört irriterad på folk som är så förbannat respektlösa att dom, av ren och skär lathet, ställer sig på handikappa platser. Du kan gå, det kan förmodligen inte den som platsen faktiskt är avsedd för!! Och även om jag inte har ett funktionshinder och alltså egentligen inte på minsta vis blir lidande av att någon obehörig tar platsen så blir jag fruktansvärt irriterad. (Ja, jag vet! Jag borde verkligen lära mig vad jag ska lägga min energi på!!!) Jag slängde en snabb blick i vindrutan för att se om han kanske trots allt hade ett handikapps tillstånd. Men det hade han inte. Det hade han inte och jag var väldigt väldigt nära att fräsa något otrevligt till gubben. Men jag var ganska så stressad så jag valde att (till glädje för gubben) låta bli och stressade vidare till bilen.

Jag slet upp dörren, slängde in påsen med mina varor i passagerarsätet och damp ner i förarstolen. Och så sträckte jag mig ut för att dra igen dörren. Då upptäckte jag en pump flaska med handsprit i dörrfacket.

Konstaterade genast att det måste vara Robban som köpt och ställt den där. För jag har inte gjort det. Upptäckte samtidigt en halvfull förpackning baby våtservetter.

Hrm…….??

Jag kunde inte minnas att det varit där tidigare under bilresa. När jag sen vrider huvudet åt höger och får syn på växelspaken så inser jag att ”min” manuella bil, helt oförklarligt, plötsligt har blivit en ”automatare” Först inser jag att Robban inte alls har köpt varken handsprit eller våtservetter. Och bilen jag hoppat in i var inte ens min!!! Vem f*n ställer sin bil utanför Maxi utan att låsa den?!?!

Jag tror aldrig att jag har tagit mig ut ur en bil så snabbt som jag gjorde då!!! Ut ur bilen och ögnade snabbt över parkeringen för att försäkra mig själv om att inte den rätta ägaren var i närheten och såg mig. Skyndade sen bort till min egen bil och körde, skamset, iväg med en rivstart.

Först när jag hade kört en bra bit där ifrån så slog det mig att jag faktiskt aldrig vände mig om och tittade i baksätet. Tänk OM det satt barn där!! Bilen var kanske olåst för att mamman/pappan låtit barnen sitta kvar i bilen för att dom, precis som jag, bara skulle in och köpa något snabbt!! 🙈 STACKARS BARN!!! Dom måste ju ha blivit vettskrämda när en helt okänd, stressad och förvirrad ”tant” (ja i deras ögon är jag ju det) slänger sig in i deras bil. Så pass vettskrämda att dom inte ens vågade fråga vem jag var eller vad jag gjorde där. Dom stackars barnen kommer ju aldrig mer våga stanna i bilen utan förälder!! Och jag personligen kommer aldrig mer hoppa in i en bil igen utan att ha kollat registreringsnumret väldigt noga!!

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *