Hänsynslösa semestermarodörer!!

På Böda camping finns, precis som på alla andra campingarna, en hel del människor som kommit hit för att slappna av och njuta. Dom ställer sitt camping ekipage tillrätta på sin hyrda lilla camping tomt. Plockar fram solstolen, slår upp en kopp kaffe, ett glas vin eller knäpper upp en öl och hinner precis tänka att livet är bra härligt……innan dom, precis som vi, plötsligt inser att alla inte finner njutning i just att slappna av. För på alla campingar finns dom. Dom som finner större njutning i att jävlas med andra. Dom som inte har en jävla aning om vad det innebär att visa hänsyn. Dom som alla livsnjutare bara vill krama väldigt hårt om halsen innan dom ens har hunnit veva ner sitt första gnisslade stödben på husvagnen. För medans man själv sitter där och ska njuta av ledigheten så inser man att det faktiskt vore bra om det krävdes licens för att få lov att vara campare. Man borde få genomgå tester, precis som när man tar körkort. Klarar man inte provet (där visande av hänsyn är det stora och viktiga slutprovet) så borde man per automatik bli svartlistad på alla världens campingar. För tro mig, alla platsar inte på en camping bland alla människor. Och ofta så kan man redan vid incheckning avgöra om dom är vana och hänsynsfulla campare eller enbart semestermarodörer. Dom checkar in, får sin nyckel till elskåpet, tilldelas en plats och sätter sig sen i bilen, trampar gasen i botten och tror att de små trånga gatorna inne på campingen är självaste autobahn. Att det allt som oftast är barn ute och går, cyklar och leker på dessa små gator är inget dom ens tar notis om. Undan eller väck, jag ska fram till min lilla plats. Och fort ska det gå!! Alla tält och husvagnar, som dom far förbi i sin framfart, står och vajar av vinddraget som blir när dom far förbi. Dom hittar sin plats och backar in ekipaget. I samma sekund som dom, med ett ljudligt ryck, drar handbromsen på bilen så slänger sig 2-3 skrikande ungar ut ur baksätet. Men nu är det semester och då är det inte bara jobbet dom tagit ledigt ifrån utan även sin föräldraroll. Att säga till barnen att sluta bråka eller iallafall dämpa sig är en allt för stor ansträngning. Låt barn vara barn tänker dom och blundar hårt inför det faktum att deras barn ligger och slåss i en hög på gräsmattan.

Att alla intilligande grannar plockar fram hörselkåpor och sitter och himlar med ögonen är inget dom ser eller ens bryr sig om. Dom har fullt upp med att lasta ut hunden (eller i värsta fall hundarna) ur bilen. Hundar som omedelbart sätter igång att skälla som besatt på slagsmåls högen på gräsmattan. Men skit i det. För nu ska stödbenen hissas ner. Mannen i sällskapet grabbar tag i veven medans kvinnan gör sig redo för att servera honom ”stödbens öl” Han sätter igång att veva och gnisslet som uppstår, och blir högre och högre för varje varv han drar runt, får alla intilligande grannar att vilja springa bort med en flaska 5:56 och smörja skiten. Skrikande ungar, skällande hundar och skrikande stödben skapar en orkester symfoni som skär genom ben och märg till och med hos en döv.

När stödbenen väl är nervevade så är det oftast dags för att bygga upp förtältet. Och detta tycks vara det enda den nykomna familjen lyckas roa övriga campare med. För det är lika kul varje gång man ser någon som är ovan bygga upp ett tält. Dom drar i tältduken i skenan på vagnen…..sen fumlar dom omkring i blindo under den stora otympliga tältduken och provar pinne efter pinne och försöker att få ihop det. Irritationen växer för varje pinne som blir fel och bråket hänger i luften. (Förutom hos barnen i slagsmåls högen. Där har näsblodet redan börjat spruta) När tältet väl är på plats så ligger skiljsmässopapperna på skrivna på bänken inne i husvagnen. Barnen har nu lämnat sitt slagsmål för att börja, skrikande och gapande, sparka boll mellan husvagnarna. Helt ointresserade av vems tomt dom befinner sig på. Och medans grannarna med fasa väntar på att få en bula i sin husvagn från den där bollen så rättar föräldrarna till sina skygglappar för att slippa se vad barnen gör. För som sagt, det är semester och barn måste ju få vara barn. Alla intilliggande grannar kämpar som besatta för att stå emot lusten att plocka fram silvertejp till den skällande hundens nos och en piska till dom ouppfostrade barnen.

Här på campingen uppmanar dom till källsortering. Och det är ju bra. Dom har ett litet ”hus” med olika fack för metall, plast, ofärgat och färgat glas.

Bra med miljö tänk känner jag. Men det negativa med denna sortering är att när man slänger ner glas i respektive behållare så skramlar det ganska så ljudligt över halva campingen. Detta gör att kloka människor som har förmågan att visa hänsyn passar på att slänga sina flaskor mitt på dagen. Men så finns det sådana som inte kan sova på morgonen och därför känner sig bittra över det och inte vill att andra heller ska sova. Så då går h*n helt enkelt bort och slänger, ja verkligen slänger ner sina flaskor med full kraft i behållaren så att h*n lyckas väcka hela campingen. Och detta ska självklart göras innan klockan visar 07:00 på morgonen. Har man däremot svårt att somna på kvällen så är ju 23:30 oxå en väldigt ”bra” tid för att slänga flaskor 🙄 Varje gång jag utsätts för sådana här människor så ställer jag mig ständigt frågan: ”Är det här med camping liv verkligen vår grej?” Och idag har jag faktiskt kommit fram till att JA, det är det. Det är däremot ingenting för folk som inte klarar av att visa hänsyn. Dom borde verkligen svartlistas på alla campingar och hos alla försäljare som säljer minsta lilla camping sak. Dom borde inte ens få tillstånd att köpa så mycket som en liten brassestol!!

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *