Mjölk och koaffär.

Det har väl knappast undgått någon av mina läsare att bloggen nästan håller på att dö av vanvård? Jag är verkligen extremt dålig på att blogga nu för tiden. För att inte säga fullkomligt värdelös. Det handlar, som vanligt, inte om att jag inte har saker att blogga om, för det dyker upp saker varje dag som jag egentligen vill skriva om. Men jag tar mig helt enkelt inte tid. Det är så mycket annat som måste eller behöver göras och så klart blir det då bloggen som prioriteras bort. Men nu känner jag att jag lite måste skriva så att ni iallafall vet att jag lever 😉I detta hushållet så är det i 9 fall av 10 jag som står för mat inköpen. Dels för att jag är den som planerar middagarna (och även lagar dom) och dels för att jag har en inbyggd radar för att hitta extrapriser. Vår ekonomi mår med andra ord bäst av att jag handlar 😉Robban kan ibland beklaga sig över vissa av mina i köp och tycka att jag ska lägga de där extra kronorna för att köpa det där mer välkända märket. För det är ju alltid godast tycker han. Jag vet inte hur många gånger under våra 20 år tillsammans som jag har överbevisat honom om att det sällan är så utan att det handlar om ren inbillning. Men han fortsätter att envisas och jag fortsätter att bevisa om och om igen.Hans senaste klagomål gällde mjölken. I vårt hushåll går det åt onaturligt mycket mjölk. Så pass mycket att jag ibland övervägt att köpa en ko. Jag tror nog absolut att det skulle lönat sig i längden. Enda problemet är att jag inte riktigt har kommit på var jag ska ha den där kon 🤔Så för att inte ruinera oss fullkomligt så köper jag oftast Icas egen mjölk. Den är några kronor billigare och många bäckar små….. Dessutom så har den längre hållbarhet. Vilket i och för sig inte spelar någon roll hemma hos oss eftersom mjölken alltid går åt lååååångt innan utgångsdatumet. Robban har många gånger beklagat sig över att den inte alls är god. Och jag har varje gång sagt att jag inte tror att han hade märkt någon skillnad om han inte såg paketen. Men det har han hävdat att det skulle han utan tvekan visst göra. Jaha, dags att överbevisa honom IGEN då!! (Att han aldrig lär sig!!) Så jag tog helt enkelt den dyrare mjölken och skog den i en bringare. Och så fyllde jag förpackningen med Ica mjölk i stället. Och mjölken från bringaren slog jag i den andra förpackningen. Sen ställde jag in dom i kylen som om ingenting hänt. Och Robban han drack och han drack utan minsta klagomål. När mjölken började ta slut så fyllde jag på med mer Ica mjölk och Robban fortsatte njutningsfullt att dricka. I TRE dagar sörplade han i sig Ica mjölk utan att uttrycka minsta klagomål. Och jag fortsatte att fylla på och såg spänt framemot när det rätta tillfället för avslöjande skulle komma. Och igår kom det!! 😜 När vi hade ätit klart gårdagens middag så visade det sig att mjölkförpackningen var tom. Liam tog då den och drack dom där sista sista dropparna direkt ur förpackningen. Jag sa till honom att det där var ju onödigt för den hade jag ju kunnat fylla på igen. Jonathan reagerade genast på min kommentar och frågade förvånat ”fylla på??” Sen trillade poletten självmant ner och han började skratta och frågade om jag hällt ica mjölk i förpackningen. Jag nickade belåtet och avslöjade att dom minsann druckit Ica mjölk i tre dagar. Robban skruvade besvärligt på sig och man kunde riktigt se på honom hur han desperat letade efter ett försvar för sig själv. Det enda ”försvar” han lyckades hitta var att anklaga mig för att ljuga och bara hitta på. Förutseende som jag är så visste jag så klart att detta skulle komma och plockade därför fram ett foto från min mobil som jag tog för 3 dagar sedan och som jag sparat just för detta ändamål 😉

Så vad säger du Robban? Ska vi ta och sluta klaga på mjölken nu eller? 🤔😜

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *