Robban- älskad av alla.

Jag har mer och mer börjat förstå att mina föräldrar nog inte tycker om mig så mycket som dom försöker ge sken av!! Igår jobbade jag. Jag och kollegan tog med oss dom boende till marknaden i Broby. Vi kom dit lagom tills dom började packa ihop alla stånden 🙈 Men vi kom ju ut en sväng iallafall och så fick vi ju se hur det går till när en marknad packas ihop. Det får man väl ändå räkna som en erfarenhet 😂

På vägen hem igen så körde vi hållet via tydingesjön. Där var det massor av husbilar och där mitt i smeten såg jag mamma och pappas husbil. Den har en stor motivmålning på baksidan så den är svår att missa. Jag visste att dom var iväg på husbils träff men jag visste inte var. Men nu blev jag alltså varse att det var just vid tydingesjön. Kollegan stannade till så att jag kunde säga hej och ge mamma och pappa en kram. Jag hoppar ur bussen och skuttar glatt bort till dom och kände mig själv som en glad liten överraskning. Och visst såg dom glada ut där jag kom skuttande. Men när jag väl kom fram så kom genast frågan ”Är Robban oxå med?” Jag förklarade att han inte var med eftersom jag var där med jobbet. Och jag såg besvikelsen lysa i deras ögon. Jag såg till och med hur mamma torkade bort en tår ur ögat!! Det är alltid samma sak. Var jag än stöter på dom så frågar som alltid efter Robban och jag börjar förstå att det inte alls är mig, deras egen dotter, som dom hoppas på att få träffa. Utan min man!! Skulle jag stöta ihop med mamma på tex. mammografin så skulle hon garanterat fråga även där om Robban är med. Varför kan dom inte bara bli glada av att träffa bara mig?? Eller ja, det var ju i och för sig en gång som mamma blev så glad att se mig att hon flaxade till med armarna så att hon slog glasögonen av en ”stackars” käring. Men då hade inte jag och Robban hunnit vara tillsammans så pass länge att han hunnit nässla sig in och bli favoriten och sno min plats i mamma och pappas hjärta. Skulle jag och Robban en dag skiljas så skulle dom förmodligen säga upp kontakten helt med mig. Vad ska dom liksom med mig till om jag inte har Robban?? Ja jag börjar nästan bli övertygad om att dom skaffade mig från allra första början, enbart för att få in Robban i sitt liv. Ja så är det nog!!

En kommentar till “Robban- älskad av alla.”

  1. Jag vet hur det känns.Jag ringde och sa att jag skulle komma hem i veckan.Mamma frågar då om Stefan också kommer.Nej han har ett jobb att sköta….Åhhh vad synd…annars kunde jag ha bjudit på middag.Ehhhh…jaha…ja men JAG kan äta innan jag kommer

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *