Spyor, vitpeppar och nässpray 

Februari kallas ofta för vabruari. Eftersom många måste vara hemma med sjuka barn. Jag ska så klart inte skonas. Och fick därför starta februari med magsjuka barn. MAGSJUKA!!  Dom som känner mig förstår paniken och ångesten som uppstår i mig bara jag hör ordet. Jag älskar mina barn mer än mitt eget liv och vill alltid finnas där för dom……utom när dom har magsjuka och spyr. Då ger jag, på stående fot, Robban ensam vårdnad och flyr i panik till en annan del av huset. Jag hade mer än gärna flytt ut ur huset oxå om det varit möjligt. Men då har jag ingen stans att ta vägen. Det är väldigt få av mina vänner som välkomnar mig när jag kommer från en kräksjuk familj!! (Och dom ska man kalla vänner?) 

Både Liam och Jejje började spy natten mellan onsdag-torsdag. Jag vaknade av eländet och sprang ner i köket i vildaste panik för att hämta vitpepparkorn. Samtidigt som jag vrålade till Robban att helvetet hade brutit löst. Jag betedde mig nog lika panikartat som jag skulle gjort om huset stod i brand och jag skulle försöka rädda det som räddas kan. 

Torsdag morgon vaknade Jejje upp och mådde åter igen som den prins han är. Liam mådde något sämre men lät iallafall bli att spy. Och på fredagen sen sånblev han bättre och bättre ju längre in på dagen vi kom. Och jag började nästan pusta ut och känna att skiten var över för denna gången. Samtidigt som jag kände mig lite smått segerviss över att han lyckats klara mig utan att bli smittad även denna gång.  Tack gode Gud för vitpepparkorn. 🙏🏼

Men så väcktes jag åter igen på fredagsnatten

 till ljudet av kräkningar!! Samma procedur en gång till. Svanhopp ner för trappan i vildaste panik mot kryddskåpet. Likt en knarkare med abstinens kastade jag mig över kryddpåsen!! Och dom verkar ha hjälpt ännu en gång. Så åter igen TACK GODE GUD FÖR VITPEPPARKORN!!! 

Jag slapp undan magsjuka (hoppas jag) men sedan igår ligger jag däckad i mansförkylningen från helvetet!! Jag hostar, nyser, snörvlar och tycker allmänt synd om mig själv. (Någon måste ju göra det.) Det kittlat konstant i halsen och öronen som jag dessutom känner ett obehagligt tryck i och hörseln är väl inte riktigt som den brukar. 

Ja får jag välja så ligger jag ju hellre och överdoserar nässpray och använder fler pappersnäsdukar än vad som kan framställas av en hel skog, än att jag ligger med huvudet i en toastol och ullkar. Men det är fan så jobbigt att hosta lungorna ur sig, snyta sig tills näsan är alldeles sårig och sprida baciller överallt jag går med mina nysningar. 




SKJUT MIG!! Just när jag ligger på soffan och skriver om hur synd det faktiskt är om mig, men hur Lyckligt lottad jag är som lyckats slippa den där äckliga jävla magsjukan. För nu var det ju över för denna gången. Just DÅ nås jag av det där hatade och avskyvärda kräkljudet!! Nu var det Benjamins ”tur”. Åter igen slängde jag mig handlöst mot kryddskåpet!! 

När (eller kanske snarare om) det här är över kommer jag att tvingas åka på behandlingshem för avgiftning. Finns det någon som kan rekommendera något bra ställe för hjälp med beroende av vitpeppar?? 

En kommentar till “Spyor, vitpeppar och nässpray ”

  1. Jadu inget kul m magsjuka här blev det både det och influensa med karensdag så är det när man arbetar inom barnomsorgen jue.
    Krya på er

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *